Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

alla andra arbetsgivare på arbetsmarknaden, måste ta alla de risker som är förknippade med en anställ- ning. I detta avsnitt ägnar jag mig åt svårigheterna med frivillig delaktighet. I nästa kommer jag att dis- kutera svårigheterna med betald delaktighet. Det är inte min avsikt att här i detalj beskriva alla de små subjektiva och objektiva faktorer som visat Oberoende av ursprung eller etnisk tillhörighet blir man aktiv när man har intresse av och känner sig motiverad för en aktivitet. Annorlunda uttryckt är följaktligen skapande av motivation det viktigaste steget för att mobilisera folk för en viss fråga. sig vara försvårande faktorer för frivillig delaktighet i förändringsarbete: matchningssvårigheter mellan tjänstemäns och boendes tid som nämnts tidigare, de långa arbetsdagarna för de småföretagare som är överrepresenterade i invandrartäta områden, besvi- kelser osv. Jag ska, istället, begränsa mig till några grundläg- gande omständigheter som motverkar alla genuina försök att berika arbetet med delaktighet från de boendes sida. Dessa omständigheter ska diskuteras under rubrikerna: instabilitet och rörlighet, mång- fald och komplexitet, kunskap, samt bristande över- ensstämmelse mellan retorik och praktik. Instabilitet och rörlighet De tre kommundelar som står i fokus för storstads- satsningen är de rörligaste kommundelarna i Bot- kyrka. In- och utflyttningen i dessa kommundelar är ungefär dubbelt så hög som i södra Botkyrka (se tabell 2). Det betyder att den genomsnittliga bosätt- ningstiden är endast cirka 7 år i Fittja och Alby, 82 medan den är cirka 15 år i södra Botkyrka. Enligt enkätundersökningen har 32,3% av respondenterna bott kortare tid än 5 år i Fittja och hälften (49,7%) har bott kortare tid än 10 år. Statistiken över in- och utflyttning säger inte allt om ett områdes grad av stabilitet. När det gäller utflyttningen visar siffrorna bara på de personer som haft möjlighet att flytta från områdena ifråga. De säger ingenting om de personerna som vill flytta från ett visst område, men som av olika skäl inte kan förverkliga sin vilja, till exempel på grund av eko- nomiska svårigheter eller svårigheter med att få en annan bostad. I invandrartäta områden finns det en hel del personer som valt området ifråga bara i brist på alternativ (21% av respondenterna enligt enkät- undersökningen i Fittja, och 29% om man lägger till också de personer som uppgivit att kommunen valde bostad till dem). Det finns en del personer som använder dessa områden som väntrum för att senare, när så blir möjligt, flytta vidare till ett område de hellre vill bo i. Det finns därtill personer som vill flytta tillbaka till sitt hemland – till exempel personer som närmar sig pensionsåldern – eller som vill flytta vidare till andra länder. Man kan här också tillägga den dynamik i utflyttningen som tas upp av Kerstin Bodström, rörande Alby, under rubriken ”smittsamma beslut”. Hon skriver: ”Flyttningar har en nästan epidemisk karaktär i segregerade områden. Varje beslut om flyttning i de områden, som likhet med Alby ligger nära eller t o m har kommit förbi sin ’tipping point’ innebär ’smittorisk’ och fördjupar därmed i prin- cip segregationen /…/ Man befinner sig i ett slags inkubationsstadium där en förändring i omgivningen är en fara för påverkan och därefter en aktion.” (Bodström 1999:11) Tabell 2. Befolkningsomsättning i tre kommundelar i norra Botkyrka jämfört med södra Botkyrka och Botkyrka kommun Befolknings- Fittja Alby Hallunda/ Södra Botkyrka omsättning år 1998 Norsborg Botkyrka kommun Inflyttare 14,0 14,0 10,0 7,1 7,3 Utflyttare 14,7 17,5 9,6 7,1 8,0
Men hänvisning till Juan Velásquez (1999) tilläg- ger hon: I sådana områden är det ”ett stort, medvetet och starkt beslut att bli kvar …” (Bodström 1999:11) Alla som tänker på att flytta lever i en sorts subjektiv instabilitet även om det kan ta olika lång tid för dem att förverkliga sina drömmar. Medan det var 14,7% av befolkningen som faktiskt flyttade från Fittja under 1998, svarade i undersökningen (år 1999) 66% av respondenterna att de gärna skulle vilja flytta från Fittja till en annan kommundel i Stockholm, om de kunde. Både objektiv och subjektiv instabilitet leder naturligtvis till svagare tillhörighet till området och följaktligen till svagare engagemang i allt förbätt- ringsarbete. Vi har sett i modell 1 att, efter kon- stanthållning för ett antal relevanta variabler, är vistelselängd i Fittja en av de få variabler som bland invandrare visat sig ha signifikant samband med delaktighet i Fittjasatsningens möten. Personer som bott längre i Fittja har deltagit i möten oftare än de som bott kortare. Det är sannolikt att Hallunda/ Norsborgs framgång i bildandet av ett boenderåd och Fittjas misslyckande med samma sak beror, åtmins- tone delvis, på skillnader i områdenas stabilitet. Högre omsättning i invandrartäta områden gäller inte bara befolkningen, det gäller också de personer som arbetar i områdena. Högre personalomsättning syns tydligt i form av de nya ansikten som dyker upp varje gång man vänder sig till olika institutioner, men fenomenet har också dokumenterats i forsk- ningsrapporter. Mirjaliisa Lukkarinen Kvist skriver om Fittja vårdcentral att: ”Flera av de intervjuade [vårdcentralspersonal, min anm.] berättar att patienter har undrat över personalomsättningen.” En av hennes intervjupersoner berättar: ”När jag började här, då var det många som sade ’Varför slutar alla? Varför är det ingen som tycker om att arbeta här?’ /…/ De var nog lite ledsna, tror jag, de tycker att det var, att de blev lämnade i sticket, de undrade, så jag sade ’Nej, jag är fast anställd här.’ ’Bra.’” (Lukkarinen Kvist 2001:27) Hög omsättning på både befolkning och personal i ett område försvårar etablerandet och upprätthål- landet av personliga relationer mellan boende och tjänstemän/lokala politiker. I områden med hög omsättning är det alltid främmande personer som möter varandra. Tillit och förtroende, som är grun- den för varje slags delaktighet och samarbete, saknas mellan personer som är främlingar för varandra. Personliga relationer har stor betydelse i officiella institutioner i alla länder, särskilt i mindre indu- strialiserade länder där det saknas välfungerande institutioner. De boende i de tre kommundelar som är föremål för vår diskussion kommer i hög utsträckning från sådana länder. Enligt enkätun- dersökningen kommer 66% av Fittjas befolkning från antingen Mellanöstern (48%), Ostasien (7,2%), Afrika (5%) eller Sydamerika (6%). Mångfald och komplexitet De boende i Fittja kommer, enligt enkätundersök- ningen, från 52 länder. I området talas 47 olika språk som modersmål (Hosseini-Kaladjahi 2001:34–35). Motsvarande statistik för de två andra områdena saknas, men mångfalden torde vara ungefär den- samma i Alby, medan den i Hallunda/Norsborg ligger något lägre. Enligt Kerstin Bodströms under- sökning i Alby fanns det i en av de skolklasser hon studerade omkring 20 ”bakgrunds-nationa- liteter” representerade (Bodström 1999:18). Året 1998 var andelen svenskar med svensk bakgrund omkring 13 11%, 27% respektive 35% för Fittja, Alby och Hallunda/Norsborg (Kommunkansliet, Områ- desbeskrivningar 1999). Personer från så många länder har många histo- rier och traditioner bakom sig. De har olika erfarenheter och uppfattningar om delaktighet i sociala aktiviteter. Delaktighet i mindre utvecklade länder organiseras inte på samma sätt som i utvecklade länder. Delaktighet på landsbygden har andra förut- sättningar än delaktighet i stora städer. Mångfald i befolkningssammansättning betyder också mångfald i strategier för framtiden. Jag påpe- 83
Page 1 and 2:
STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4:
Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5:
Förord Integration och segregation
Page 9 and 10:
Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12:
Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14:
w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16:
Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18:
Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20:
ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22:
nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24:
Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26:
utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28:
Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30:
4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32: arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34: Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36: Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38: man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40: sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42: w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44: w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46: sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48: men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50: skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52: Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54: Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56: kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58: ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60: tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62: svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 85 and 86: vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88: Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92: ”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94: akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96: sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98: ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100: Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102: pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104: på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106: skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108: Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110: satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112: grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114: april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116: istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118: saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120: nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122: let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124: dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126: dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128: om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130: i svenska språket. Projektet var i
Page 131: Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135:
w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137:
för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139:
w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141:
2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142:
utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?