Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

kommande generationer, för att därigenom förhin-
dra att dagens problem blir också morgondagens,
att den unga generationen ”ärver” sina föräldrars
svårigheter. I detta tänkesätt är också underförstått
att språket är nyckeln till integration.
Det är värt att notera att endast 4% av sats-
ningen gått till arbetsmarknadsprojekt. I Alby och
Hallunda/Norsborg finns inga arbetsmarknadspro-
jekt alls. Möjligen har dessa kommundelar valt att
avstå från dessa mycket resurskrävande projekt på
grund av den begränsade budgeten. Men även Fittja,
med sina relativt sett större resurser, har satsat
bara 13% på arbetsmarknadsprojekt. Enligt en rap-
port som utvärderar storstadssatsningens tillväxt-
dimension avviker Botkyrka kommun från andra
kommuner just genom att ha satsat minst på ”arbets-
kraftblocket” (nutek 2001:28).
Albys prioritering av ”dialog och delaktighet”
återspeglar kommundelens rikare tradition av dialog
med boende jämfört med de två andra kommunde-
larna. Områdesgruppen i Alby har ett långt aktivt
liv bakom sig, även utan resurser från externa finan-
siella källor. ”Samling för Alby” som en paraplyor-
ganisation för alla föreningar i området var unik i
norra Botkyrka (för en utvärdering av Samling för
Alby se León 1999). Det har också länge funnits
ett samarbete mellan Botkyrkabyggen och kom-
munledningskontoret för att göra dialogen levande
i kommundelen. Det är inte obefogat att påstå att
försöken som pågår för att organisera boendedelak-
tighet i de andra kommundelarna (och i hela kom-
munen) har sin grund i erfarenheterna från Alby.
Om man räknar satsningen på barns och ung-
domars utbildning som en strategisk satsning och
kopplar den till den strategiska omorganisation som
diskuterats ovan så skulle jag vilja beskriva kom-
munens satsning som något som kanske inte ger
omedelbart utfall, men som bygger en struktur för
långsiktiga positiva resultat. Vi måste komma ihåg
att integrationsfrågornas aktualitet för Botkyrka
kommun på grund av befolkningssammansättningen
inte är någon tillfällig undantagssituation, utan ett
grundläggande fenomen som kräver radikala föränd-
ringar i kommunens struktur.
Bland de gemensamma satsningarna finns en del
projekt (till exempel Cirkus Cirkör och även Ung-
domens hus) som kan ses som del av kommunens
strategi för att investera i den så kallade ”upplevel-
senäringen”. I ett dokument som offentliggjordes i
början av 2002 och som uppmärksammades i lokala
massmedia bedömdes en sådan industri kunna vara
del av en framgångsrik strategi för tillväxt. I ”indu-
strin” ingår element som media, musik, konst, idrott
osv., sådant som anses passa den ”mångkulturella
situationen” i kommunen. Man har också funde-
ringar på att satsa 50 miljoner av det extra stödet
från regeringen på en del upplevelsebaserade till-
växtfrämjande åtgärder.
I satsningen på strategiska åtgärder finns en risk
att tillfälliga externa resurser, som storstadssats-
ningens, blandas med kommunens egna satsningar,
något som också hänt i Botkyrka kommun. Det är
oerhört svårt att dra gränsen mellan storstadssats-
ningen och kommunens egna verksamheter. Stor-
stadssatsningen utgör bara en del av den åtgärdsplan
som formulerats av områdesgrupperna i olika kom-
mundelar. Man kan påstå att kommunen använder
de extra resurserna – storstadssatsningen inräknad
Tabell 1. Fördelning av resurser till olika aktivitetsområden i de tre kommundelarna (tkr)
Fittja Alby Hall/Norsb. Gemensamma Total
Utbildning och språk 21 600 (34%) 4 963 (41%) 7 285 (44%) 15 859 (53%) 49 707 (41%)
Arbete och sysselsättning 8 299 (13%) 00 00 1 290 (4%) 9 589 (8%)
Sociala åtgärder och trygghet 17 566 (28%) 371 (3%) 992 (6%) 4 659 (16%) 3 588 (19%)
Delaktighet och dialog 5 805 (9%) 6 800 (56%) 3 293 (20%) 2 028 (7%) 17 926 (15%)
Övriga 9 980 (16%) 00 4 882 (30%) 6 133 (20%) 20 995 (17%)
TOTALT 63 250 (100%) 12 134 (100%) 16 452 (100%) 29 969 (100%) 121 805 (100%)
55