Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

av år 2000: 1) öka andelen förvärvsarbetande och studerande till 60%, 2) minska andelen socialbi- dragstagare till 20%, 3) minska andelen låginkomst- tagare till 35% och öka andelen höginkomsttagare till 5%. Resultatet visar att Fittjasatsningen lyckats öka andelen förvärvsarbetande och studerande för ålderskategorin 16–64 från 56,8% år 1998 till 58,1% år 1999. Man har också lyckats minska andelen familjer med socialbidrag från 30% år 1998 till 27,7% år 1999. När det gäller det tredje målet har Fittja haft den snabbaste minskningen av andelen fattiga bland de 24 stadsdelar som ingår i storstadssatsningen. Med fattig menas här personer som har en disponibel inkomst mindre än eller lika med social- bidragsnormen. Mätt med detta mått har fattigdo- men i Fittja minskat från 38,3% år 1998 till 33,6% år 1999. Genomsnittet för samtliga 24 stadsdelar har gått från 22,3% till 21%. På grund av eftersläpning i scb:s statistik finns inget underlag för år 2000 för att bedöma Fittjasats- ningens måluppfyllelse. Det finns dock vissa underlag som visar att den positiva trenden fortsatt. Är då den redovisade utvecklingen ett resultat av Fittjasatsningen? Det är mycket svårt att besvara denna fråga med hjälp av tillgänglig information. Det finns dock ett antal tydliga tecken att den positiva utvecklingen åtminstone delvis har sin förkla- ring i högkonjunkturen de senaste åren. Ett är att den positiva utvecklingen i Fittja hade startat innan Fittjasatsningen drogs igång. Ett annat är att samma trend som syns i Fittja syns också i andra stadsdelar som inte fått någon extra finansiering. Utbildning och svenska språket. För tema utbildning och svenska språket har satsningen formulerat föl- jande mål till 2002-06-30: 1) alla barn som börjar skolan och har deltagit i förskolan minst två år skall ha uppnått ”mellannivå” i svenska som andraspråk, 2) alla barn som lämnar grundskolan och har studerat minst fem år i Fittjas skolor skall ha godkända betyg, 3) alla elever som tillhör skolor i Fittja väljer att studera Fittja. På grund av bristande underlag har Fittjasats- ningen inte kunna redovisa något resultat för det första målet. För det andra målet har man inte kunnat urskilja de elever som studerat minst fem 126 år i Fittjas skolor. Därför har man valt att redovisa resultatet för alla elever i årskurs 9 för tidsperioden från höst 1998 till vår 2001. Enligt redovisningen har andelen elever med behörighetsgivande betyg för gymnasieutbildning i alla kärnämnen ökat från 58% år 1998 till 73% år 2001. När de gäller det tredje målet har ingen förändring skett. Trygghet. För tema trygghet har Fittjasatsningen formulerat följande mätbara mål: 1) utflyttningen skall varaktigt ligga under 12% per år, 2) inga tomma lägenheter 2000-12-31, 3) andelen anmälningar på grund av kriminalitet och/eller missbruk som avser ungdomar 13–20 år har 2001-12-31 minskat med 25% jämfört med hösten 1998. De två första målen borde – enligt min bedöm- ning – betraktas som mål för hela satsningen. 31 Dessa återkommer jag till i slutet av sammanfattningen. När det gäller det sista målet har antalet tonåringar och ungdomar (13–20) från Fittja som begått brott ökat från 40 fall år 1998 till 74 fall år 1999 och sedan sjunkit till 60 fall år 2000 och till 50 år 2001. Antalet ”anmälda brott” för hela Fittjas befolkning som klas- sificerats under rubriken”brottsbalksbrott” har sjunkit från 1 410 fall år 1998, till 1 303 år 1999, till 1 197 år 2000 och till 1 123 fall år 2001. De boendes delaktighet. För tema boendedelaktighet har Fittjasatsningen formulerat följande mål: 1) barns och ungdomars aktiva deltagande i föreningar eller samfund har ökat med 20% 2001-06-30, 2) summan av fittjabor som deltar i enstaka möten eller liknande i den pågående förändringsprocessen skall vara minst 25% (1 525 fittjabor av invånarna över 6 år), 3) Fittjabor som återkommer på möten är med i arbetsgrupper och tar aktiv del av den pågående förändringsprocessen skall vara minst ett 50-tal över 6 år , 4) valdeltagande ökar till 70% i kommunalvalet år 2002. Antalet besök av barn och ungdomar mellan 3–18 år vid öppen föreningsverksamhet har ökat från 50 648 under utbildningsåret 97–98 till 63 186 under året 98–99 (en ökning med ca 20%), till 70 150 under året 99–00 (en ökning med ca 11%), för att sedan dock minska till 64 363 under året 00–01 (en minskning med ca 8%). Det är emellertid tveksamt
om man kan räkna barns och ungdomars besök i föreningsverksamhet som deras aktiva deltagande i föreningar eller samfund. Som påpekats i Fittjasatsningens uppföljnings- rapporter är det svårt att mäta resultatet för det andra operationaliserade målet på grund av svårig- heter med att definiera deltagande. Är det enbart fittjabor? Återkommer samma personer vid flera tillfällen? Målet säger heller inte vilken period/vilket tidsintervall som menas. Enligt Fittjasatsningens redovisning har 211% av Fittjas befolkning över 6 år deltagit i något möte anordnats av satsningen från oktober 1998 till december 2001; det vill säga i genomsnitt 2,11 gånger för varje individ under hela perioden. Detta är betyd- ligt mer än som angavs i målet. Fittjasatsningen erkänner i sina uppföljningsrapporter att ”dubbel- räkning förekommer”. En jämförelse med statistiken från Mångkulturellt centrums undersökning om deltagande i Fittjasatsningens möten tyder på att varje person i genomsnitt deltagit mycket oftare än de två gånger som antyds genom frasen ”dubbelräkning”. Man kan också fråga om åldersgränsen 6 år är en rimlig gräns för deltagande i möten. För det tredje målet har Fittjasatsningen redovi- sat antalet fittjabor som ingått i arbetsgrupper, för- eningsråd, boendeforum, kvinnonätverk, elevdialog osv. Antalet personer som deltagit i dessa grupper stiger till 545 personer från januari 2000 till december 2001. Detta är över tio gånger mer än det antalet som angavs i andra målet. Faktum är att under första redovisningsperioden, som täcker Fittjasatsningens uppföljningsrapport från januari till april 2000, är antalet deltagare redan högre än som angavs i mål- formuleringen. Målet var alltså från början satt mycket i underkant. För det fjärde målet måste vi vänta till efter valet i september år 2002. 32 Inflyttning och utflyttning. Fittjasatsningen formule- rade två mätbara mål vilka kan betraktas som över- gripande för hela satsningen: 1) utflyttningen ska varaktigt ligga under 12% per år, och 2) inga tomma lägenheter 2000-12-31. Utflyttningen från Fittja har minskat från 14,8% år 1998 till 11% år 2000. Det andra målet hade uppfyllts redan i december 1999. Det fanns då inga tomma lägenheter i Fittja. Det faktum att de tomma lägenheterna hade hyrts ut redan år 1999 visar att resultatet var en konsekvens mera av bostadsbristen i stockholmsområdet än av satsningen. Detsamma gäller, rimligen, även för den minskade utflyttningen från Fittja. w I utvärderingen av resultatet från satsningen måste man vara medveten om följande aspekter: w Satsningens resultat kan inte bedömas slutgiltigt redan efter två eller tre år. Det tar tid för en satsning att bära frukt. w Satsningens resultat ska heller inte bedömas endast utifrån statistiska förändringar av ett antal mätbara mål. Varje satsning har konsekvenser som inte syns i statistiken, men som för den skull inte är mindre viktiga än de som syns. w Fittja, liksom alla stadsdelar som är mål för storstadssatsningen, är utsatt för ett speciellt inflyttnings-/utflyttningsomlopp som motverkar synliggörandet av satsningens resultat i områ- desstatistiken. I områden liknande Fittja flyttar det ständigt ut resursstarka personer, samtidigt som det flyttar in mer resurssvaga personer. Det betyder att även om satsningen i Fittja leder till förbättringar för dem som vid en viss tidpunkt bodde i området, så återspeglas inte dessa förbätt- ringar i Fittjas statistik. 127
Page 1 and 2:
STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4:
Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5:
Förord Integration och segregation
Page 9 and 10:
Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12:
Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14:
w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16:
Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18:
Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20:
ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22:
nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24:
Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26:
utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28:
Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30:
4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32:
arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34:
Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36:
Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38:
man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40:
sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42:
w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44:
w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46:
sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48:
men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50:
skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52:
Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54:
Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56:
kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58:
ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60:
tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62:
svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64:
Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66:
för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68:
lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70:
andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72:
kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74:
potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86: vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88: Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92: ”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94: akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96: sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98: ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100: Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102: pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104: på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106: skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108: Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110: satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112: grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114: april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116: istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118: saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120: nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122: let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124: dessa områden än i andra. Utöver
Page 125: dologiska svårigheter, bristande r
Page 129 and 130: i svenska språket. Projektet var i
Page 131: Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135: w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137: för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139: w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141: 2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142: utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?