Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

ker öka den genom projekten. Samtidigt förvän- tar man sig, paradoxalt nog, mer delaktighet från de boende i dessa områden än från andra. Å ena sidan räknar man alltså de boende i de fokuse- rade områdena som en patient, å andra sidan för- väntar man sig mer från patienten än från friska människor. w Man överdriver sitt arbete med att mobilisera folk till förändringsarbete. Man överdriver ibland så mycket att man kan tala om en ”delaktighets- hysteri” i områdena. Oändliga möten, upprepade dörrknackningar, turer runt Fittja med megafon i hand är några exempel. Man förvandlar i denna hysteri delaktigheten som redskap för att göra någonting, till delaktighet som mål i sig självt. Man mobiliserar folk, men vet inte vad man ska göra med de mobiliserade. Min slutsats av det ovan sagda är inte att boendedelaktighet eller mobilisering av lokalbefolkningen är en onödig uppgift. Inte alls. De boendes delaktighet är en av de viktigaste förutsättningarna för fram- gång i arbetet, särskilt när det gäller arbete som har lokal karaktär. Jag vill bara peka på det faktum att boendedelaktighet inom själva målområdena inte kan kompensera för de strukturella svårigheter som kräver åtgärder från officiella aktörer och ett enga- gemang från hela Sveriges befolkning. Fittjas problem – jag upprepar det igen – är inte endast Fittjas problem. Det är ett problem tillhörigt hela Sverige som blir synligt i Fittja. Jämför med följande, sagt för femtio år sedan av Gunnar Myrdal, apropå svarta människors situation i Amerika: ”Amerika har inte ett svart problem, det har ett vitt problem.” Svårigheter med de boendes betalda delaktighet Lokalbefolkningen kan delta i projekten mot betal- ning på två sätt. De kan formulera projekt och söka resurser från satsningen, eller de kan bli anställda i projekt som formulerats av andra personer. Jag skil- jer mellan dessa två sätt på grund av deras mycket 94 olika förutsättningar. I den första formen blir den sökande en konkurrent till tjänstemännen. I den andra möter han eller hon projektägaren som vanlig arbetstagare. Jag ska begränsa mig till att behandla den första formen här. Den andra är en allmän fråga för hela arbetsmarknaden och för stor för att tas upp här. Jag har redan diskuterat på flera ställen hur själva arbetsorganisationen (sättet på vilket informatio- nen gick ut, den korta ansökningstiden, fördelen av att ha kunskap om projektformulering, förekomsten av ett stödjande nätverk bland tjänstemän, samma tjänstemäns större förtroendekapital hos dem som fördelade anslagen osv.) resulterade i att resurserna kanaliserades till den kommunala administrationen. Här ska jag fördjupa diskussionen kring några andra mekanismer som bidrar till att resurserna inte bara landar hos, utan också blir kvar hos tjänstemännen, utan att det lämnas utrymme för utanförstående sökande. Jag ska diskutera dessa mekanismer under rubrikerna ”marknadsföring” och ”resultatmanipu- lering”. Marknadsföring Marknadsföring genomförs vanligtvis på två nivåer. En nivå är att presentera en ny vara för en marknad som saknar något liknande. En annan nivå är att presentera en vara för en marknad som redan har en eller flera liknande varor. Den första sortens mark- nadsföring är en marknadsföring utan konkurrens medan den andra sortens är en marknadsföring med syfte att vinna konsumenter från andra producenter. Med andra ord har vi att göra med en icke exkluderande och en exkluderande typ av marknadsföring. Den exkluderande marknadsföringen i sin tur kan genomföras med två olika metoder. En metod är att vinna marknadsandelar genom att presentera varor av bättre kvalitet, medan den andra metoden går ut på att vinna terräng med hjälp av ”bättre presenta- tion” utan att för den skull torgföra varor av bättre kvalitet. Den första metoden leder till en exkludering som kan kallas ”legitim” eller ”rättvis”, medan den andra leder till en ”illegitim” eller ”orättvis” exkludering. I diskussionen om marknadsföring som en exkluderande mekanism i storstadssatsningen uppmärk-
sammar jag just detta senare – marknadsföring med metoder som leder till ”orättvis” exkludering av lokalbefolkningen från finansiering. Jag är medveten om att gränsen mellan ”rättvis” och ”orättvis” exkludering alltid är oklar och flytande. Jag är också medveten om att en säljare som använder orättvisa exkluderande metoder inte alltid själv är medveten om det orättvisa i metoden. Det betyder att den exkluderande marknadsföringen kring några projekt som diskuteras nedan utgör en blandning av ”rätt- vis” och ”orättvis” marknadsföring. Det betyder också att man inte kan fördöma dem vars material citeras nedan som personer som medvetet exklu- derar lokalbefolkningen från finansiering. Rent all- mänt är det tvärtom så att exkludering i de flesta fall är resultatet av välvilliga, inte illvilliga handlingar. Orättvis exkluderande marknadsföring har genom- förts med följande metoder i storstadssatsningen i Botkyrka kommun: 1. Man målar en överdrivet vacker bild av den fram- tid man kommer att förverkliga genom ett visst projekt. Vi har flera exempel på detta. Det mest illustrativa är den bild som Skolan mitt i byn ger i sammanfattningen till sin projektansökan. Vi läser tillsammans: ”Skolan mitt i byn, en ganska kulen och vindpi- nad kväll i oktobermörkret. Året är 1999. En familj i Fittja rör sig genom centrum på väg mot ’skolan’. Trots höstrusket känns det tryggt att gå i trapporna mot plugget. Det är rent och snyggt och tack vare den nya belysningen är det också ljust. Stämningen är god, nästan upp- sluppen. Alla pratar i mun på varann. Minsta pojken är ivrig inför den stundande fotbollsmat- chen som skall spelas på en av de nya 5-manna- planerna för minilirare. Mamma är lite spänd inför datakursen som går in på en avancerad nivå från och med ikväll. <strong>Stora</strong>syster bre’r ut sig om musikalen som man sätter upp … och pappan försöker snacka lite taktik med knatten. Han är ju trots allt assisterande tränare för laget efter att ha gått en idrottsledarutbildning i Fittja IF:s regi. För att ta sig över skolgården tvingas man gå på plankor som lagts ut i leran. Asfalten är borta. Det syns att man håller på att ge skolgården en mer varierad och ombonad känsla med hjälp av bersåer, växtlighet och sittmöbler. Man anar var basketplan, landhockeyplan och bollplank kommer att smälta in. ’Äntligen’, säger mellan- brodern som går i 7:an. Det har länge varit ett starkt önskemål från eleverna. När man närmar sig entrén möts man av en läcker syn som ritats och röstats fram av alla skolans elever. Det är väl skyltat. Nu syns det tydligt vilken av ingångarna som är huvudentré. Direkt till vänster innanför dörrarna står några Fittjabor vid receptionen där vaktmästaren finns. Kanske frågar man om kursen i svenska eller bokar festlokalen. Plötslig befinner man sig på ett inomhustorg, några män håller på att ställa upp schackpjäserna för ett nytt parti. En grupp tjejer från mellanstadiet sitter vid en pelar- bänk i en oas av växter i väntan på kvällens aerobicpass som snart börjar i ’dans- och lekhal- len’. De får vara där för sina föräldrar. Överallt finns det bekanta ansikten och vuxna som skapar en trygg atmosfär. Fittja har på ganska kort tid blivit en säker plats. Ner för trappan från övervåningen kommer ett tiotal ungdomar. Förmodligen har dom haft läxläsningshjälp i biblioteket eller kanske har några av dom övat dans/teater/ drama/musik i kommunala musikskolan. Dom genar över ’torget’ och går direkt in i elevmat- salen!?? Inget konstigt med det, numera är det ett ungdomscentrum som har öppet året om till kl. 22.00! Från lokalen till vänster om torget sprider sig angenäma dofter. I skolrestaurangen förbereder kvinnorådgivningen läckerheter för mat- eller fikasugna kvällsgäster. Några timmar tidigare åt elever ett mellanmål innan dom fortsatte till sin eftermiddagsaktivitet. Detta fick man efter att man visat upp dagens ”aktivitetskort”. Efter en fika går pappan med sin son ner mot fotbollsplanerna. Vid uteförrådet håller några killar från 8:an och 9:an på att köra in ung- domscentrets kanoter. Nu se’n man tagit sitt ’Friluftskörkort’ i Flottsbro och avlagt simkun- nighetsprov får man paddla två och två. ’Det 95
Page 1 and 2:
STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4:
Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5:
Förord Integration och segregation
Page 9 and 10:
Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12:
Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14:
w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16:
Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18:
Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20:
ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22:
nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24:
Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26:
utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28:
Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30:
4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32:
arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34:
Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36:
Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38:
man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40:
sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42:
w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44: w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46: sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48: men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50: skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52: Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54: Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56: kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58: ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60: tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62: svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86: vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88: Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92: ”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93: akom den bristande överensstämmel
Page 97 and 98: ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100: Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102: pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104: på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106: skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108: Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110: satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112: grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114: april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116: istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118: saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120: nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122: let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124: dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126: dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128: om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130: i svenska språket. Projektet var i
Page 131: Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135: w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137: för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139: w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141: 2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142: utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?