Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

Toppstyrt underifrånperspektiv Integrationsprojekt har alltid varit toppstyrda i Sverige. Detta har påpekats av forskare i relation till olika satsningar (se till exempel Sjögren 1998). Bilden av projektens toppstyrda karaktär är så känd också bland allmänheten att varje journalist som intervjuat mig, utan att vänta på mitt svar brukar börja sin intervju med denna karakteristik. Beskriv- ningarna har ofta en cynisk udd, något som också speglas i rubriken för detta avsnitt. Det är förmodli- gen som en reaktion mot detta rykte som Ulrica Mes- sing, integrationsminister då storstadssatsningen initierades, betonar frågan om maktfördelning i ett sommarbrev, år 2000, till kommunerna: ”… vi politiker både vill och kan släppa ifrån oss makt till de boende, och det råder en bred samsyn kring att det behöver också de kommunala tjäns- temännen göra. Jag vet att vi har massor med ambitiösa tjänstemän runt om i kommundelarna som känner trycket att så fort som möjligt åstad- komma resultat, men demokrati och inflytande är en känslig process som måste få ta tid. Alla erfarenheter hittills pekar mot att resultatet blir bättre om vi skyndar långsamt.” Utan att ifrågasätta trovärdigheten i Messings påstå- ende, förblir satsningarna ännu efter flera år toppstyrda. Det bästa uttrycket för den toppstyrda relationen mellan regeringen och kommunerna utgörs av de ovan sammanfattade riktlinjerna. Dessa presenterar inte bara allmänna direktiv för kommu- nernas integrationsarbete. De preciserar, och kräver från kommunerna detaljerade handlingsplaner för hur, när och var resurserna ska användas. Ett tydligt bevis är också själva avtalet mellan regeringen och kommunerna, som sammanfattar kommunens handlingsplan med alla dess detaljer. Bengt Eliasson, som arbetat som en länk mellan Botkyrka kommun och regeringen alltsedan Blom- mansatsningen, sammanfattar i sitt svar på en enkät från Integrationsverket problemet: ”Detaljeringsnivån i avtalet med alla lokala mål inskrivna tillsammans med detaljkontrollen av 22 medlens fördelning och användning tenderar att vrida den faktiska styrprocessen från målstyr- ning till detalj- och regelstyrning. Risken finns att detta kommer att genomsyra arbetet hela vägen ut i fronten. Om utvecklingsarbete ska leda till omprövning av arbetssätt och försök med nya metoder så måste frihetskontroll leda till val av redan använda metoder som känns säkra, att göra som förut men med mera resurser. Det kan också leda till kortsiktighet, att inte lyfta blicken över de korta uppföljningsperioderna.” (Integrationsverket 2000:8, s. 29) Flera av toppstyrningens negativa effekter antyds i citatet ovan, bland annat att den leder till val av redan använda metoder som känns säkra, att man gör ”som förut men med mera resurser”. Detta strider mot ett av utvecklingsarbetets syften som är ”omprövning av arbetssätt och försök med nya metoder”. Den leder också till kortsiktighet, att man inte ”lyfter blicken över de korta uppföljningsperioderna”. Till detta skulle jag vilja lägga att toppstyrningen från regeringens sida är ett av de viktigaste hindren för ”boendedelaktighet”, samtidigt som detta är ett av kraven från regeringssidan för att få del av satsningarna. I den hetsiga konkurrensen om att vinna pengar och i det intensiva arbetet för att lämna en detaljerad handlingsplan finns inget utrymme för att ta in boende ”i såväl målformuleringen som i framtagandet av åtgärdsplan” som det heter i regeringens direktiv. Toppstyrningen är slutligen också en av de viktigaste orsakerna bakom ett slags ”exhi- bitionism” på kommunal nivå som jag återkommer till längre fram i rapporten. w Under tiden från Blommansatsningen fram till storstadssatsningen har man framgångsrikt försökt finna utvägar ur de ovan diskuterade svårigheterna. Inrättandet av Integrationsverket, liksom tillska- pandet av en särskild storstadspolitik, utgör bägge viktiga led i byggandet av ett stabilt, långsiktigt, fler- sidigt och mer balanserat integrationsarbete. Likväl återstår det många steg att ta för att övervinna den samlade mängden svårigheter.
Botkyrka kommuns modeller för ingripande I det här kapitlet illustrerar jag olika ingripande- modeller som varit aktuella i norra Botkyrka, från Fittjasatsningen till storstadssatsningen. I illustra- tionen har jag valt att hålla mig på en allmän nivå. De läsare som är intresserade av de enskilda projekten hittar dem i en bilaga sist i rapporten. Ingripandemodell för Fittjasatsningen När Fittja valdes till ”nationellt exempel” för integrationsarbete lämnade kommunen en detaljerad handlingsplan till regeringen i vilken Botkyrka kommuns modell för integrationsarbete i Fittja presen- terades. Handlingsplanen skisserar följande vision för satsningen: ”… bryta segregationen och släppa fram invånarnas egna resurser för att tillsammans utveckla Fittja till en integrerad del av och förnyelsekraft i det svenska samhället.” (kursiv i original) Denna vision konkretiserades som övergripande ambition för åren 1998–2000 med följande ord: ”Senast år 2000 ska vi tillsammans ha vänt de negativa trender som hindrar Fittja från att vara ett attraktivt bostadsområde och dess invånare i sin strävan till självständigt liv.” Denna ambition i sin tur, konkretiseras ännu mer med följande ”önskvärda resultat på 3 års sikt”: ”Att invånarna vill bo kvar i Fittja; det vill säga utflyttningen ska minska från 14% enligt siff- rorna för 1996 till högst 12% år 2000 och inga tomma lägenheter ska vara kvar 2000-12-31 jäm- fört med 40 vakanta 3 rok för år 1996.” Hur ska man nå detta mål? Oavsett metodiska anvis- ningar – hänsyn till invånarnas egna idéer, hel- hetssyn, nytänkande osv. – som antas öka arbetets effektivitet, så ska målet, med kommunens egna ord, uppnås genom satsningar som syftar till för- bättringar på följande områden: w ”Språkinlärning med målet att alla ska behärska svenska så bra att det öppnar vägen till studier eller arbete samt fungerar som gemensamt var- dagsspråk. w Fler kontaktytor mot omvärlden, stärkta sociala nätverk och minskat utanförskap med målet att öka Fittja- bornas delaktighet och engagemang och samtidigt ge omvärlden möjlighet att ta del av Fittjas kunskaper och resurser. w Ökat arbetskraftsdeltagande – hjälp till självhjälp – engagera näringslivet med målet att Fittjaborna ska bli självförsörjande och herrar över sina levnads- villkor. w Ökad attraktivitet, bättre bomiljö, trygghet och service med målet att öka kvarboendet och tryggheten i området. w Ökat engagemang och inflytande med målet att Fitt- jaborna ska ha lika stort inflytande över samhälls- utveckling som Sveriges invånare i övrigt. w Kompetenshöjning av all personal i yrkesrollen och i 23
Page 1 and 2: STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4: Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5: Förord Integration och segregation
Page 9 and 10: Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12: Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14: w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16: Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18: Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20: ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21: nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 25 and 26: utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28: Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30: 4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32: arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34: Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36: Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38: man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40: sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42: w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44: w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46: sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48: men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50: skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52: Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54: Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56: kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58: ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60: tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62: svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74:
potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76:
På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78:
folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80:
för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82:
eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84:
Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86:
vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88:
Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90:
ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92:
”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94:
akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96:
sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98:
ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100:
Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102:
pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104:
på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106:
skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108:
Resultat En tillfredställande resu
Page 109 and 110:
satsningen drogs igång i slutet av
Page 111 and 112:
grund av kriminalitet och/eller mis
Page 113 and 114:
april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116:
istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118:
saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120:
nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122:
let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124:
dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126:
dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128:
om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130:
i svenska språket. Projektet var i
Page 131:
Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135:
w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137:
för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139:
w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141:
2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142:
utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?