Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

More documents

Recommendations

Info

För det andra målet har man inte kunnat skilja ut elever som studerat minst fem år i Fittjas skolor. Därför har man valt att redovisa resultatet för alla elever i årskurs 9 för tidsperioden hösten 1998–våren 2001. Enligt data från husabo 22 var andelen elever i årskurs 9 som hade behörighetsgivande betyg för gymnasieutbildning i alla kärnämnen (svenska, eng- elska och matematik) 52%. Motsvarande siffran för vårterminen 2001 var 73%. När det gäller det sista operationaliserade målet har man redovisat andelen elever i åldern 6–15 som väljer skolor i Fittja. Enligt statistik från barn- och ungdomsförvaltningen valde inför hösttermi- nen 1999, 71% av eleverna i åldern 6–15 (sam- manlagt 1 145 elever) skolor i Fittja. Samma siffra kvarstår vårterminen 2001. År 1999 har av övriga elever 9% (105 elever) valt andra skolor i kommu- nen och 20% (231 elever) andra kommuners grund- skolor eller friskolor. De elever som studerat inom särskolan ingår inte i statistiken. Min bedömning är att både andra och tredje målen är för ambitiösa. Det är inte så lätt att på 4 år öka andelen elever med godkända betyg i kärnäm- nena till 100% för ett område där 98% av eleverna har utländsk bakgrund och där endast 58% hade godkända betyg år 1999. När det gäller det tredje målet kan man aldrig garantera att genom en sats- ning under några få år locka alla elever i Fittja till det egna områdets skolor. Det finns ett antal personer som väljer skolor utanför Fittja av andra anled- ningar än att man gjort en negativ bedömning av Fittjas skolor (detta gäller till exempel dem som vill studera i skolor med speciella ämnen). Dessa personer kommer med stor sannolikhet välja skolor utan- för Fittja oavsett om satsningen ger ett positivt eller negativt resultat. Det är också svårt att på fyra år få personer med negativ inställning till Fittjas skolor att ändra uppfattning. Även om provresultat och betyg skulle förbättras drastiskt tar det längre tid än fyra år att vända en negativ image till en positiv. Det tar också längre tid att övertyga folk med negativ inställning att välja dessa skolor. Som framgår av statistiken ovan, så får inte den positiva utveckling som syns i förskolornas och skolornas resultat, sin återspegling i andelen personer som väljer skolor i Fittja. 110 Det finns en grundläggande skillnad mellan förutsättningarna för arbetsmarknadsprojekt och utbildningsprojekt. Resultaten för arbetsmarknads- projekten påverkas av förändringar på arbetsmarknaden på kommunal, regional, nationell och även internationell nivå. De påverkas också av arbetsgiva- res attityder, som inte kan styras av projekten. Alla sådana faktorer kan förstärka eller motverka projektens resultat. Men dessa påverkansfaktorer gäller i mycket mindre grad för utbildningsprojekt. Utbild- ningsprojekt arbetar i ett, förhållandevis, slutet system som påverkas mindre av förändringar eller attityder i omgivningen. Det betyder att det är mycket svårt att förklara arbetsmarknadsprojektens resultat med hjälp av aktiviteterna inom själva projekten, men mindre svårt att förklara utbildnings- projektens resultat med hjälp av själva projekten. Trygghet I den senaste uppföljningsrapporten (Nr 8) har man formulerat följande mätbara mål för kärnfrå- gan trygghet 23 . 1. Utflyttningen skall varaktigt ligga under 12% per år. 2. Inga tomma lägenheter 2000-12-31. 3. Andelen anmälningar pga. kriminalitet och/eller missbruk som avser ungdomar 13–20 år har 2001-12-31 minskat med 25% jämfört med hösten 1998. Jag betraktar de första två målen som övergripande mål för hela satsningen (en sådan tolkning har gjorts också av Fittjasatsningen själv i sina tidigare rappor- ter) och presenterar dem i slutet av detta kapitel. Därför redovisar jag här endast det sista målet som, enligt min bedömning, är det mest relevanta för temat. Samtidigt kompletterar jag resultaten med polisens statistik över anmälda brott. I enlighet med målformuleringen har Fittjasats- ningen redovisat statistik endast för sluttertialen (det vill säga perioden september till december) varje år. Den senaste uppföljningsrapporten (Nr 8) ger följande beskrivning av antalet ”anmälningar på
grund av kriminalitet och/eller missbruk för ålders- kategorin 13–20”: Antalet har ökat från 32 fall under sista tertialen 1998 till 48 fall under sista tertialen 1999 och därefter minskat, till 22 fall under sista tertialen 2000 och till 20 fall under sista tertialen 2001. Statistiken stämmer inte med den som jag har fått från Ungdomsenheten södra. Enligt deras statistik var antalet anmälningar 24 som avser ”skolproblem, relationsproblem, missbruk, brister i hemmiljö, barn- misshandel, övrigt” bland ålderskategorin 13–20 ungefär detsamma i Fittja under de fyra åren från 1998 till 2001: 35 fall år 1998, 31 fall år 1999, 34 fall år 2000 och 37 fall år 2001. Statistiken över brott 25 i form av polisrapporter följer samma mönster (men inte samma siffror) som Fittjasatsningens. Enligt denna statistik upp- gick antalet tonåringar och ungdomar (13–20 år) från Fittja som har begått brott till 40 fall år 1998. Antalet ökade kraftigt till 74 fall år 1999, för att sedan sjunka till 60 fall år 2000 och 50 fall år 2001. Minskad kriminalitet hos tonåringar och ungdomar är en viktig del av trygghetsarbetet i ett område, men det är inte allt. Statistiken för tonåringar och ungdomar måste kompletteras med statistiken för äldre personer i området. Vi har tillgång till statistik över ”anmälda brott” för hela befolkningen i Fittja från polismyndigheten i Stockholms län. Enligt denna statistik klassificerades 1 410 fall under rubriken ”brottsbalksbrott” år 1998. Antalet sjönk till 1 303 fall år 1999, till 1 197 fall år 2000 och till 1 123 fall år 2001. Mätt utifrån det totala antalet anmälningar för hela befolkningen i Fittja, som alltså är en bättre indikator på trygghet än antalet anmälningar eller polisrapporter för bara tonåringar/ungdomar, kan man säga att tryggheten ökade under Fittjasatsning- ens tid. Men, inställer sig frågan, är den positiva för- ändringen ett resultat av satsningen i Fittja eller är den resultatet av andra förändringar? Frågan är legi- tim därför att kriminalitet kan påverkas av många olika faktorer, till exempel ekonomiska förhållanden, som ligger utanför Fittjasatsningens kontroll. En metod för att konstanthålla externa faktorer är att jämföra den kommundel på vilken det satsats extra (Fittja i sammanhanget) med liknande kommundelar, men där det inte gjorts motsvarande sats- ning. Alby, Hallunda/Norsborg och Storvreten är närmaste tänkbara kommundelar för denna jäm- förelse. Som tidigare nämnts har både Alby och Hallunda/Norsborg fått mindre resurser (och endast för år 2000 och 2001) jämfört med Fittja. Storvre- ten har inte fått några extra resurser alls. Jämförel- sen med Alby antyder att den positiva förändringen i Fittja inte är resultatet av Fittjasatsningen. Men jämförelsen med Hallunda/Norsborg eller Storvre- ten leder till ett motsatt svar. I Alby har antalet anmälda brott minskat kontinuerligt från år 1998 till år 2001. Däremot har anmälningarna ökat kontinuerligt i Storvreten, medan de rört sig upp och ner i Hallunda/Norsborg. De boendes delaktighet Följande operationaliserade (mätbara) mål formule- rades av Fittjasatsningen för kärnfrågan demokrati/ medborgarinflytande: 1. Barn och ungdomars aktiva deltagande i föreningar eller samfund har ökat med 20% 2001-06-30. 2. Summan av fittjabor som deltar i enstaka möten eller liknande i den pågående förändringsproces- sen skall vara minst 25% (1 525 fittjabor av invå- narna över 6 år). 3. Fittjabor som återkommer på möten, är med i arbetsgrupper och tar aktiv del av den pågående förändringsprocessen skall vara minst ett 50-tal över 6 år. 4. Valdeltagandet ökar till 70% i kommunalvalet år 2002. Enligt Fittjasatsningens senaste uppföljningsrapport (Nr 8), som använder statistik från kultur- och fri- tidsförvaltningen, har antalet besök av barn och ungdomar (3–18 år) i öppen föreningsverksamhet ökat från 50 648 år 1997–98 (höst och vårtermin) till 63 186 år 1998–99 (en ökning med cirka 20%), och 70 150 år 1999–00 (en ökning med cirka 11%). Däre- mot föll antalet till 64 363 fall år 2000–01 (en minsk- ning med cirka 8%). Om vi accepterar den presenterade statistiken som en lämplig tolkning av det första mätbara 111
Page 1 and 2:
STORA FISKAR äter fortfarande små
Page 3 and 4:
Innehåll FÖRORD 5 FÖRFATTARENS F
Page 5:
Förord Integration och segregation
Page 9 and 10:
Bakgrund Tidigare erfarenheter Den
Page 11 and 12:
Utvärderingen i Botkyrka kommun Ut
Page 13 and 14:
w Dokument producerade av projekten
Page 15 and 16:
Några ofullkomligheter i det svens
Page 17 and 18:
Diskontinuitet har alltid varit en
Page 19 and 20:
ningen) gjorts inom området. Blomm
Page 21 and 22:
nering på arbetsmarknaden (Regerin
Page 23 and 24:
Botkyrka kommuns modeller för ingr
Page 25 and 26:
utbildning för alla åldrar. Botky
Page 27 and 28:
Ingripandemodell för storstadssats
Page 29 and 30:
4. Trygghet Önskvärda resultat: a
Page 31 and 32:
arna. Dessa förändringar är sär
Page 33 and 34:
Målformuleringar Jag har redan ber
Page 35 and 36:
Målet att öka förvärvsfrekvense
Page 37 and 38:
man ville göra projektens arbete m
Page 39 and 40:
sådan statistik innebär ett både
Page 41 and 42:
w Leda satsningen och samordna proj
Page 43 and 44:
w därvid speciellt beakta möjligh
Page 45 and 46:
sina aktiviteter inte fick plats i
Page 47 and 48:
men inte har möjligheten att genom
Page 49 and 50:
skulle eller inte skulle delta i gr
Page 51 and 52:
Några förslag till förenkling oc
Page 53 and 54:
Utan mandat är det nästan omöjli
Page 55 and 56:
kommande generationer, för att dä
Page 57 and 58:
ett sätt att fylla ut, ”berika
Page 59 and 60: tillfälle samlades kvinnorna till
Page 61 and 62: svårigheten att hela tiden produce
Page 63 and 64: Samverkan ”Samverkan” utgör et
Page 65 and 66: för den framtida arbetsmarknaden,
Page 67 and 68: lyckats med, att samarbeta med priv
Page 69 and 70: andra två delarna av höghusområd
Page 71 and 72: kvinnor som inte överensstämmer m
Page 73 and 74: potentiella svårigheterna och seda
Page 75 and 76: På grund av otydlig begreppsanvän
Page 77 and 78: folkningen inbjöds komma för att
Page 79 and 80: för samhällsarbete och mobiliseri
Page 81 and 82: eningar pekar på föreningarnas ro
Page 83 and 84: Men hänvisning till Juan Velásque
Page 85 and 86: vistats i deras lägenhet tills de
Page 87 and 88: Med denna definition arbetar först
Page 89 and 90: ia. Ett annat paradigm är den ”o
Page 91 and 92: ”Hur värderar man kunskap? Vilka
Page 93 and 94: akom den bristande överensstämmel
Page 95 and 96: sammar jag just detta senare - mark
Page 97 and 98: ansökningar som dekorerats med ter
Page 99 and 100: Projektorganisation, Fittjasatsning
Page 101 and 102: pel har jag sällan sett arbetsmark
Page 103 and 104: på politikernas bristande möjligh
Page 105 and 106: skolorna inte någon strategi för
Page 107 and 108: Resultat En tillfredställande resu
Page 109: satsningen drogs igång i slutet av
Page 113 and 114: april 2001 med 145 deltagare, från
Page 115 and 116: istande möjligheter att lösa stru
Page 117 and 118: saknar vetenskaplig grund. Ständig
Page 119 and 120: nen. För att lösa dem omdefiniera
Page 121 and 122: let är inte tillgängligt. Med erf
Page 123 and 124: dessa områden än i andra. Utöver
Page 125 and 126: dologiska svårigheter, bristande r
Page 127 and 128: om man kan räkna barns och ungdoma
Page 129 and 130: i svenska språket. Projektet var i
Page 131: Regeringens proposition 1997/98:165
Page 134 and 135: w ge deltagarna verktyg och insikte
Page 136 and 137: för äldre ungdomar som efter proj
Page 138 and 139: w stimulera flickor att välja it-b
Page 140 and 141: 2. Studie- och yrkesvägledare med
Page 142: utveckling och ändra de negativa a
show all

Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?