Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
Stora fiskar äter fortfarande små fiskar (1,92 kB) - EUKN
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Oklara beslutsprocesser och ansvarsområden. Olika aktö-<br />
rer hade olika uppfattning om vem som skulle göra<br />
vad och vem som var ansvarig för vad, något som<br />
ledde till maktkamp och rollkonflikter. Detta i sin<br />
tur ledde till exkludering av svaga grupper som hade<br />
mindre ”värde” i maktkampen.<br />
120<br />
*<br />
För att inte vara orättvis måste man tillägga att både<br />
komplexiteten i arbetsorganisation och oklarheterna<br />
kring beslutsprocessen var naturliga resultat av för-<br />
söket att genomföra en radikal förändring i orga-<br />
nisationen. I Botkyrka kommun pågår sedan länge<br />
försök att skapa en horisontell organisation vid sidan<br />
av den existerande vertikala, både för att underlätta<br />
samverkan mellan olika enheter och för att möjlig-<br />
göra för de boende att bli direkt delaktiga i organi-<br />
sationen. Att förverkliga dessa syften är en komplex<br />
uppgift, fylld av potentiella intressekonflikter.<br />
RESURSFÖRDELNING<br />
Av utbetalade 165 miljoner hade drygt 120 miljoner<br />
förbrukats årsskiftet 2001–2002, som är slutdatum<br />
för denna utvärdering. Lejonparten har gått till Fittja.<br />
Därnäst följer gemensamma projekt för alla tre kom-<br />
mundelarna. Näst minst har Hallunda/Norsborg<br />
fått, och allra minst Alby. Klassificerat enligt akti-<br />
vitetsområden har största delen gått till utbildning<br />
och språk. Sedan följer sociala åtgärder och trygghet,<br />
delaktighet, samt arbete och sysselsättning.<br />
I Fittja och Hallunda/Norsborg har man satsat<br />
mest på utbildning och språk och minst på arbete<br />
och sysselsättning. I Alby har man satsat mest på<br />
delaktighet och dialog och minst på arbete och sys-<br />
selsättning. I den gemensamma satsningen har del-<br />
aktighet och dialog fått det högsta beloppet och<br />
arbete och sysselsättning det lägsta.<br />
Fördelningen av resurser till olika aktivitetsom-<br />
råden i de tre kommundelarna återspeglar kommu-<br />
nens syn på integration, kommundelarnas lokala<br />
traditioner samt instabiliteten i statens integrations-<br />
politik. Fittjas stora andel av satsningen är, som<br />
nämnts, resultatet av den tidigare politik som valde<br />
ut tre kommundelar i Sverige – däribland Fittja –<br />
till nationella exempel. Prioriteringen av utbildning<br />
och språk för barn och ungdom återspeglar kommu-<br />
nens syn på integration som ett sätt att ge barn och<br />
ungdomar likvärdiga framtidsutsikter. Den mycket<br />
begränsade satsningen på arbete och sysselsättning –<br />
lägst bland alla involverade kommuner enligt andra<br />
undersökningar – beror förmodligen på det faktum<br />
att dessa projekt är resurskrävande. Det beror också<br />
förmodligen på kommunens övertygelse att arbets-<br />
marknadsfrågor är nationella frågor och därför i<br />
första hand en fråga för regeringen. Albys priorite-<br />
ring av dialog och delaktighet återspeglar en lång<br />
lokal tradition inom området.<br />
Om man betraktar satsningen på barns och ung-<br />
domars utbildning samt utvecklandet av en ny, hori-<br />
sontell organisation som strategiska satsningar, så<br />
innebär det att kommunens resursfördelning bygger<br />
en struktur för långsiktiga positiva resultat.<br />
Rent allmänt följer resursfördelningen ett tradi-<br />
tionellt mönster. Kortsiktigt tänkande och en stark<br />
förvaltningskontroll över satsningen är de viktigaste<br />
orsakerna till denna traditionalism. Kortsiktigheten<br />
är ett hinder för att satsa på modiga projekt, sådana<br />
som överskrider tiden för satsningen. Dessutom har<br />
förvaltningarna svårt att hela tiden producera nya<br />
idéer. De satsar på det som är bekant, tryggt och<br />
okontroversiellt. Trots det finns det ett antal projekt<br />
som är icke-traditionella. Flertalet av dessa har till-<br />
kommit under satsningens senare fas, sedan nya<br />
aktörer börjat få inflytande över resursfördelningen.<br />
Kriterier för resursfördelning. De formella kriterierna<br />
i urvalet av projekt baserades på de direktiv som<br />
kommit från staten till kommunen: 1) projekten<br />
skulle involvera de boende i arbetet, 2) de skulle<br />
styras av egna operativa mätbara mål som skulle<br />
bidra till att uppfylla de övergripande målen, 3) de<br />
skulle ha en utvecklad samverkan med andra intres-<br />
senter, 4) de skulle ha en utvärderingsplan, och 5)<br />
de skulle ha en plan för permanentning. I praktiken<br />
kom emellertid andra faktorer in. Man kompromis-<br />
sade, man ville vara rättvis mot de förvaltningar som<br />
ägde projekten och man valde de projekt som var<br />
lättast att permanenta.<br />
Projekten som inte fick finansiering. Vilka projekt fick<br />
inte finansiering? Det är svårt att svara på den<br />
frågan. Urvalet har ofta gjorts internt och materia-