Da dannelsen gik ud - Interfolk

II: Uddannelsespolitiske tendenser i EU og Norden
Verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna skall utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom det skolväsendet skall främja
aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som
verkar inom skolväsendet
1. främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.”
Der angives mål i overensstemmelse med overordnede menneskerettigheder og demokratiske idealer, mens
den personlige myndighed og frihed ikke er i fokus. Det socialutilitaristiske pædagogiske syn er mere i front
end en egentlig humanistisk frihedsorienteret pædagogik.
Formål for folkeoplysning og folkehøjskoler
Den lovmæssige ramme for den frie folkeoplysning fremgår af regeringens propositioner, hvor den vigtigste
er fra 2005 29 . Her bestemmes hovedsigtet i afsnit 5 om demokrati, læring og personlig udvikling.
”Folkbildningen skall
stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin
bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att
delta i samhällsutvecklingen (genom t.ex. politiskt, fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete),
bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället,
bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet.”
Hovedsigtet er præget af det demokratiske og medborgerlige sigte (active citizenship), mens den personlige
udvikling ikke er omtalt. Dette mere utilitaristiske og instrumentelle syn på folkeoplysningen fremgår også af
propositionens foregående afsnit 4 om regeringens overvejelser om, hvorfor der skal ydes statsstøtte til området.
”Statens stöd till folkbildningen bygger på insikten att folkbildningen tjänar samhällsnyttan.” 30
Men afsnit 4.3 Folkbildningen stärker enskilda individers personliga utveckling rummer en mere humanistisk
præget forståelse, hvor individets oplysning og udfoldelse gennem den frie folkeoplysnings aktiviteter bliver
et anerkendt mål i sig selv, og ikke blot et middel for den samfundsmæssige nytte.
”I vår tillväxtorienterade kunskapsekonomi är det viktigt att alla individer kan få de kunskaper de behöver
för att klara såväl arbetsliv som samhällsliv. Det är det offentliga utbildningsväsendets huvuduppgift.
Ser man folkbildningens verksamhet ur detta perspektiv kan vissa kurser och studiecirklar
förefalla onödiga. Men folkbildningen har inte samma huvuduppgift. Folkbildningen skall stärka demokratin
och bidra till ett livslångt lärande, men också ge alla deltagare möjlighet till personlig utveckling”.
31
Dette afsnit i propositionen hævder først, at de offentlige uddannelsers hovedsigte er at give deltagerne
kundskaber til gavn for arbejdsliv og samfundsliv, dernæst at dette sigte ikke gælder fuldt ud for den frie folkeoplysning,
for her gælder også et mål om menneskelig udvikling og udfoldelse hinsides den samfundsmæssige
nytte.
I afsnit 4.1.3 Folkrörelsen är en grundsten i den svenska folkbildningstraditionen udfoldes denne tankegang.
For i de offentlige uddannelser må eleverne eller de studerende anses som borgere med samfundsmæssige
pligter og rettigheder, hvorimod den frie folkeoplysning med rod i det idebetonede foreningsliv må tage udgangspunkt
i de frit valgte ideer og interesser.
”Den utbildningsverksamhet som finns inom det offentliga utbildningsväsendet tar sin utgångs-punkt
i att eleven eller den studerande är en samhällsmedborgare som har vissa rättigheter för att få delta
och vissa skyldigheter under utbildningen. Den folkbildnings-mässiga verksamhet som initieras av
29 Lära, växa, förändra - Regeringens folkbildningsproposition. Prop. 2005/06:192
30 Lära, växa, förändra - Regeringens folkbildningsproposition, p. 17
31 Lära, växa, förändra - Regeringens folkbildningsproposition, p. 22
29