Regionalt vårdprogram: trycksår, prevention och behandling.

Regionalt vårdprogram – Trycksår, prevention och behandlingRiskbedömningAlla patienter i riskzonen ska bedömas snarast vid ankomsten till hälso- och sjukvård,äldreboende eller i samband med primär bedömning vid hemsjukvård (19).Rekommendationen är att patienter i riskzonen därefter bedöms regelbundet ochmed tätare intervall om sjukdomstillståndet förvärras eller om nya riskfaktorer tillkommer(19). Tydliga rutiner för detta, som inkluderar ansvarsfördelning ska finnaspå varje enhet. Om patienten exempelvis ska genomgå en operation kan det varalämpligt att göra riskbedömningen innan operationen, på andra dagen efter operationenoch vid utskrivningen. På enheter som har långa vårdtider kan bedömningenske en gång i veckan eller en gång i månaden om inte patientens tillstånd förändras.När riskbedömningsinstrument används tillsammans med en tydlig trycksårsförebyggandepolicy, kan riskpatienter uppmärksammas, riktade preventiva åtgärdersättas in i tid och antalet trycksår på en enhet minska (32, 82).RiskbedömningsinstrumentRiskbedömningsinstrument är ett komplement till den kliniska bedömningen. Användningenav riskbedömningsinstrument har ibland ifrågasatts eftersom trycksårsriskenofta överskattas i dessa instrument (83). Nyttan med att använda riskbedömningsinstrumenthar ännu inte kunna beläggas med forskningsresultat. (84).Det finns ett flertal framtagna riskbedömningsinstrument som har konstruerats föratt identifiera riskfaktorer för speciella riskgrupper (85-87). Riskbedömningsinstrumentetmodifierad Norton som rekommenderas av SLL är det mest använda iSverige (88) och utgår från Nortons riskbedömningsinstrument som är framtaget förgeriatriska patienter (89). Skillnaden mellan Norton och modifierad Norton är atttvå områden, födointag och vätskeintag, har lagts till i modifierad Norton. Lindgren(90) vidareutvecklade modifierade Norton och kallar sitt instrument för RiskBedömningför Trycksår (RAPS eller RBT). Flertalet av riskfaktorerna förekommer isamtliga riskbedömningsinstrument, t.ex. rörelseförmåga, känsel, nutrition och inkontinens.Riskbedömningsinstrument har främst utvecklats för riskbedömning av äldre patienter.Det finns även specifika instrument för riskbedömning av patienter med spinalskada(85) och för nyfödda barn (91).Flera studier jämför olika riskbedömningsinstrument och visar att utfallet blir olikaberoende på vilket område som instrumentet är skapat för. Wellard (2000) fann i sinjämförelse mellan Waterlow, Braden och Norton att Waterlow var mest lämplig förpatienter med ryggmärgsskada (92). Pancorbo-Hidalgo (2006) jämförde Braden ochNorton och fann att Braden var det riskbedömningsinstrument som bäst kunde förutsägavilka som skulle få trycksår bland äldre patienter (74). Observera att det ärNorton och inte modifierad Norton instrumentet som har använts i jämförelserna.Studierna visar att åtgärder vidtas snabbare om riskbedömningsinstrument användsav sjuksköterskan, tillsammans med den kliniska bedömningen (74, 87, 93). MenStockholms läns landsting- 154 -