Regionalt vårdprogram: trycksår, prevention och behandling.

Regionalt vårdprogram – Trycksår, prevention och behandlingdåligt näringsintag, infektioner, feber, rökning och drogmissbruk ökar ytterligarerisken för denna grupp (69).RyggmärgsbråckRyggmärgsbråck beror på en missbildning i ryggmärgen. Beroende på hur högtbråcket sitter blir graden av förlamning och muskelsvaghet i ben och fötter olikasvår, vilket medför olika grad av rörelsehinder. Patienter med höga bråck är oftast istörre behov av hjälpmedel vid förflyttning, medan patienter med låga bråck oftastgår självständigt. Skadan medför även olika grader av känselbortfall, som i sin turger nedsatt förmåga att känna beröring, smärta, värme, fukt eller kyla i ben ellerunderliv. Den nedsatta känseln i benen kan också försämra patientens balans ochförflyttningsförmåga. Vissa personer kan drabbas av spasticitet och muskler sominte slappnar av, precis som andra med spinalskada.Många patienter med ryggmärgsbråck har kognitiva svårigheter av olika grad. Denkognitiva svikten kan försvåra förmågan att förstå konsekvenser, att komma ihågoch hålla fokus samt kunna planera och ta initiativ (116, 117). Hjälpmedel somrullstol, ståskal, korsetter och olika skenor för att stabilisera påtala svårigheterna attgöra en korrekt bedömning när det kan gå få timmar till flera dagar innan ett trycksårvisar sig. skriv på annat sätt om det gårrr kroppen och möjliggöra förflyttning,kan orsaka tryck och tryckskador. Det är viktigt att kontinuerligt genomföra hudinspektion.Pga. den kognitiva svikten som kan förekomma, är det viktigt att vårdpersonalen,vid varje vårdkontakt, inte bara frågar efter tryck eller tryckskada utanfysiskt inspekterar hudområden som kan vara utsatta för tryck. Det är viktigt attvidta åtgärder snabbt vid risk för skada och dokumentera vad som framkommit. Detär även viktigt att kontrollera behov av lift och hur en eventuell liftsele fungerar ochanvänds.Neurologiska sjukdomarNeurologiska sjukdomar har ett komplext samband med uppkomsten av trycksår(63). Oavsett ålder är det patientens bakgrundssjukdom som ökar risken för trycksår.Om sjukdomen innebär att förmågan att känna obehag från tryckområden ärförsämrad eller har upphört, eller om patienten inte kan ändra läge själv på ett effektivtsätt eller påtala att en ändring av kroppsställningen måste göras ökar riskenför trycksår kraftigt.Sjukdomar som MS, Alzheimer, Parkinson, ALS och SLE placerar patienten ihögriskgruppen för att drabbas av trycksår (86). Patienter som inte själva kan vändasig i sängen har en fyra gånger så hög risk att drabbas av trycksår (109).Stockholms läns landsting- 161 -