Regionalt vårdprogram: trycksår, prevention och behandling.

Regionalt vårdprogram – Trycksår, prevention och behandlingstolsburna. Ryggmärgsskadade och neurologiskt sjuka patienter har ofta nedsatteller obefintlig känsel. Av den anledningen löper de större risk att drabbasav trycksår. Om ett trycksår upptäcks i liggande ställning och sårområdet inteär traditionellt placerat, kan såret ha uppkommit pga. att patienten suttit i felaktigsittställning.Konsekvenser av att sitta för längeoch i felaktig ställningDen tid som en person tillbringar sittande är av avgörande betydelse för uppkomstav trycksår. Tyngdlagen kommer successivt att medverka till att skelettetförskjuts framåt, vilket kan leda till förskjutning av vävnadslagren i förhållandetill varandra, sk. skjuv. Kapillärerna kan knickas, och det lokala blodflödetminskar eller upphör helt. Kombinationen av tryck och skjuv skapar specielltallvarliga risker för trycksårsuppkomst. Även friktion kan inträffa vid”nedglidning” i stolen. Om huden är fuktig ökar risken för trycksår. En komplicerandefaktor är bakåtlutat (posteriora) bäcken, vilket innebär att tryckethamnar över korsbenet.Bild 8. Felaktig sittställning ökartrycket över sittbensknölen.En annan komplikation är när patienten, oftast på grund av nedsuttna stoldynor,hamnar snett så att en mycket liten del av bäckenbenet bär upp den stora delenav kroppsvikten. Tänk på att i genomsitt har en frisk person ca 20-26 mm tjockmuskelvävnad i ”baken”. En ryggmärgsskadad som suttit några år i rullstol harbara 5-8 mm. Det betyder att trycket på sittbensknölarna i sittande ökar med 90procent jämfört med vid liggande då trycket är 40 procent . Genom att ändrafrån sittande till liggande minskar trycket på vävnaden med 70 procent för depatienter som är förlamade (194).Arbetsterapeuter och sjukgymnaster har oftast god kunskap om olika sittdynor,och sjukgymnaster har ovärderlig kunskap om lämpliga positioner.Stockholms läns landsting- 52 -