Wiedergänger in der skandinavischen Literatur

9. Sammanfattning
1. Inledning
Själva temat ”Wiedergänger”, de odöda och vampyrer, har jag studerat en längre period.
Under denna arbetets gång har det visat sig att denna myt äger rum i alla kulturer i hela
världen. Den bakomliggande anledningen till valet av temat på uppsatsen är att jag ville föra
ihop mitt intresse med mina studier inom skandinavistik. Jag har försökt att behandla temat i
den skandinaviska litteraturen. Var kan man hitta relevant information eller finns det kanske
inget intresse för de odöda? Vem? När? Vad? Hur? och Varför? För att vi ska kunna
undersöka och belysa fenomenet är det givetvis sådana frågor som måste ställas.
Under de mörka vinterkvällarna hoppar alla sorters varelser runt lägerelden. Troll och älvor,
vattennymfer, de är skogens invånare och är en del av en animerad natur i dess varierande
former av liv. Dock ”Wiedergänger” och vampyrer är ingen del av den naturliga ordningen. I
folksagor och folkvisor finner vi dock ”Wiedergänger” i form av den döda brudgummen, som
gång på gång återkommer till sin brud.
2. Definition
En ”Wiedergänger” är en människa som lämnat jordlivet, men av någon orsak har hindrats
från att gå ifrån detta liv till nästa, och därför blivit tvungen att stanna kvar i den egna graven.
Han finner inte vila, dvs. han kan inte vila i frid och måste ströva omkring. En potentiell
”Wiedergänger” var alla döda, som grävdes ned utan de sedvanliga ritualerna, så som
brottsoffer och de som har begått självmord. Som särskilt farliga ”Wiedergänger” ansåg man
brottslingar, de som hade hängts, trollkarlar och socialt utstötta personer som folk var rädda
för och ville undvika. Den kristna kyrkan uppmuntrade ett sådant beteende, enligt kyrkan var
en syndbekännelse en tillräcklig grund för att stöta ut någon ur samhället.
I den germanska kulturens sagor vill den avlidne personen oftast hämnas och släpper inte
målet ur sikte förrän hans gärning är utförd. ”Wiedergänger” visar sig både på dagen och
natten i närheten av sina hus, eller platsen där de dog eller dödades. Under vintermånaderna
och julen är de särskilt vanligt förekommande.
90