Wiedergänger in der skandinavischen Literatur
Erfolgreiche ePaper selbst erstellen
Machen Sie aus Ihren PDF Publikationen ein blätterbares Flipbook mit unserer einzigartigen Google optimierten e-Paper Software.
För att förh<strong>in</strong>dra framväxten av ”<strong>Wie<strong>der</strong>gänger</strong>” känner folktron till många medel, oftast med<br />
regionala kännetecknen, men som visar slående likheter i olika kulturer. En särskild form av<br />
”<strong>Wie<strong>der</strong>gänger</strong>” är vampyren, som får när<strong>in</strong>g av blod. Vampyren i döden gör ett mycket<br />
livligt och friskt <strong>in</strong>tryck. Hans kropp har svullnat, hår och naglar har även efter döden fortsatt<br />
att växa. Blod i munnen och på kroppen respektive i kistan sågs som ett tecken på en vampyr.<br />
Några av dessa fenomen är dock logiskt förklarliga, som t.ex. förstörelsen av gravar eller<br />
gravrånare, som för vissa lämnar <strong>in</strong>trycket att den döde gjort det själv. Andra fenomen kan<br />
vara djurens beteende i närvaron av vissa föremål som tillhört den döde. Många trodde att ett<br />
tecken på en vampyr i graven var syn av blyga hästar. Naturfenomen som utlöstes av extrema<br />
vä<strong>der</strong>förhållanden som dimma, har då utlöst rädsla och avsky hos människor. Man trodde<br />
också att oljud som kom från gravarna var ett tecken på liv, vilket lyckligtvis sällan var fallet.<br />
Dessutom är det bevisat att un<strong>der</strong> processen då ett lik ruttnar, utlöses vissa ljud. Vätskor och<br />
gaser kan vara utsläpp från munnen som i s<strong>in</strong> tur skapar ett bubblande ljud. Ett annat tecken<br />
på en vampyr är en obeskrivlig stank av hans kropp. Detta motverkades av de st<strong>in</strong>kande gaser<br />
i samband med förruttnelsen av liket. Även dessa fenomen som man upptäckt på obduktionen<br />
var svåra att förklara. Denna vidskepelse och rädsla av ”<strong>Wie<strong>der</strong>gänger</strong>” har fört människor till<br />
att ta upp liken ur graven, ofta efter en alldeles för kort tid, exempelvis efter bara några dagar.<br />
Tron på ”<strong>Wie<strong>der</strong>gänger</strong>” fanns bara där liken <strong>in</strong>te blev förbrännda, och den nuvarande<br />
begravn<strong>in</strong>gsmetoden ägde rum.<br />
Så kallade ”Pseudo-lenvade” skapas genom att de begravs i jorden som har olika<br />
konsistensegenskaper och i olika kistor. Det f<strong>in</strong>ns vissa partiklar i olika sorts jord som kan<br />
bevara en kropp en längre tid. Om marken <strong>in</strong>nehåller en liten mängd av syre och <strong>in</strong>te är porös<br />
till exempel, eftersom den är starkt lerigt, kan kropparna kvarbli välbevarade en längre period.<br />
Eftersom bakterier som är ansvariga för förruttnelsen behöver syre. Dessa omständigheter var<br />
fortfarande okända för läkare un<strong>der</strong> första halvan av artonhundratalet. I helt torra områden<br />
som utesluter all luft kan lik förbli så gott som oberörda väldigt länge. Kroppen torkar ut och<br />
skapar en sorts naturlig balsamer<strong>in</strong>g. Andra faktorer kan också påverka detta, såsom vilken<br />
typ av sjukdom den avlidne hade, hans ål<strong>der</strong> och tiden på året han dog. Till exempel har lik<br />
bevarats i torvmossa, på grund av de speciella markförhållandena som rå<strong>der</strong> i norra Europa.<br />
Fram till i dag, har mer än 1000 lik återfunnits begravda i torvmossa i norra Europa.<br />
91
Change language