OM ARTERNAS UPPKOMST

i öfverensstämmelse med alla stuteriegares öfvertygelse, att bland
djuren likasom bland växterna en kroasering emellan djur af olika
varieteter, eller emellan individer af en varietets olika stammar
förlänar afkomman en viss styrka och fruktsamhet, under det å andra
sidan parning emellan nära slägtingar förminskar kraften och
fruktsamheten. Dessa fakta äro så talrika, att redan de leda mig
till den tron, att det är en allmän naturlag (huru föga vi än känna
lagens betydelse) att ingen organisk varelse under en evighet af
generationer kan befrukta sig sjelf, att tvärtom en kroasering med
en annan individ tid efter annan är oumbärlig, kanhända blott på
långa mellantider. Med den tron, att detta är en naturlag, skola
vi fatta hela grupper af fakta, som på annat sätt vore oförklarliga.
Hvarje trädgårdsodlare som sysselsatt sig med hybridisering vet huru
skadlig fuktighet är för en blommas befruktning. Och huru många
blommor hafva icke sina ståndarknappar och sina pistiller utsatta
för väder och vind? Men om en kroasering tidtals är nödvändig,
så är det också nödvändigt, att blomman är öppen för att insläppa
främmande frömjöl, så mycket mer som ståndare och pistiller i
allmänhet i en blomma stå hvarandra så nära, att sjelfbefruktning
synes oundviklig. Många blommor hafva å andra sidan sina befruktningsorganer
väl inneslutna, såsom papilionaceerna eller ärtväxternas
familj; men hos de flesta sådana blommor finnes ett märkvärdigt
förhållande emellan blommans bygnad och det sätt, hvarpå bien suga
nektar derur; under denna sysselsättning antingen förflytta de blommans
eget frömjöl på pistillens märke eller medföra de främmande
frömjöl från en annan blomma. För ärtblommornas befruktning äro
bien så nödvändiga, att deras fruktbarhet aftager betydligt, om bien
utestängas, hvilket jag har visat med försök som å annat ställe blifvit
offentliggjorda. Nu är det knappt möjligt, att bien flyga från blomma
till blomma utan att föra frömjöl från den ena till den andra,
enligt min öfvertygelse till växtens stora fördel. Bien verka dervid
såsom en hårpensel, och det är ju tillräckligt att med samma pensel
bestryka först en blommas ståndare och sedan en annans pistiller för
att åstadkomma dessas befruktning. Dervid behöfver man ej frukta,
att bien frambringa bastarder emellan olika växtarter, ty om man