OM ARTERNAS UPPKOMST

om växterna. Genom försök har blifvit visadt, att om man besår en
landsträcka med gräs af olika slägten, erhålles ett större antal växtindivider
och större höskörd, än om samma landsträcka besås med
blott en gräsart. Till samma resultat har man kommit genom att
så först en varietet och sedan blandade varieteter af hvete på två
lika stora jordområden. Om derföre en gräsart skiljer sig i varieteter
och till utsäde alltjemt utväljas de varieteter som sinsemellan förete
olikheter på samma sätt som gräsarter och slägten, så skall ett större
antal individer af denna gräsart jemte deras varieteter kunna växa
på samma yta än förut. Som bekant utströr hvarje gräsart och varietet
årligen en nästan otalig mängd frön, så att man kan säga, att
deras förnämsta sträfvan är att föröka antalet individer. Under loppet
af mångtusende generationer skola derföre af en gräsart just de
varieteter, som äro mest skilda från hvarandra, alltid hafva största
utsigten att föröka sitt antal och att följaktligen kunna undantränga
de obetydligare afvikande varieteterna, och äro nu dessa varieteter
vidt skilda från hvarandra, så antaga de karakteren af arter.
Sanningen af denna grundsats, att största summan af lif förmedlas
genom största differentiering i skapnad, låter visa sig under mångahanda
naturliga förhållanden. Inom ett litet rum, isynnerhet om
inflyttning obehindradt kan försiggå och följaktligen arternas kamp
med hvarandra är häftig, se vi städse en stor mångfald af invånare.
Så fann jag till exempel på en gräsvall af tre fots längd och fyra
fots bredd, som under många år stått under inflytande af fullkomligt
samma yttre förhållanden, tjugu växtarter af aderton slägten och
åtta ordningar, hvilket visar huru olikartade dessa växter voro. Samma
är äfven förhållandet med växterna och insekterna på en liten
enformig ö, och likaså i små sötvattenssamlingar. Landbrukare veta,
att de genom rotation, genom att omvexlande så arter från de mest
skilda ordningar kunna erhålla största mängd foder och naturen erbjuder
hvad man man kan kalla en simultan rotation. De flesta växter
och djur, som bo rundt omkring en liten jordyta, skulle äfven kunna
bo på denna yta (om den icke i något hänseende är af mycket
afvikande beskaffenhet) och sträfva så att säga i hög grad efter att
lefva der, men hvarhelst de komma i häftigare täflan med hvarandra,