OM ARTERNAS UPPKOMST

stor och öppen yta är möjligheten för fördelaktiga afvikelsers uppträdande
större, icke blott derföre att individantalet af en art är
så stort, utan till följd af det stora antalet redan existerande arter
blifva också lefnadsvilkoren ofantligt mycket mer sammansatta, och
om några af dessa många arter blifva modifierade och förädlade, så
måste äfven andra arter förädlas i lika hög grad eller också duka
under. Hvarje ny form, så snart den blifvit tillräckligt förbättrad,
blir också i stånd att sprida sig öfver den öppna sammanhängande
ytan och härigenom kommer den i täflan med många andra. Stora
ytor, om de också nu äro sammanhängande, måste dock ofta varit
afbrutna och delade i små områden, en följd af vexlingar i ytans
nivå, så att de fått till en viss grad åtnjuta äfven isoleringens goda
verkningar. Häraf kommer jag till den slutsatsen, att om också
små begränsade områden i vissa hänseenden sannolikt äro mycket
gynnande för nya arters bildning, förändringarna dock försiggå i
allmänhet vida raskare på stora ytor och hvad som är ännu vigtigare,
de på vidsträckta områden bildade nya formerna, hvilka redan segrat
öfver många medtäflare, äro just de som sprida sig mest vidsträckt
och lemna största antalet variteter och spela således en vigtig rol i
den organiska verldens vexlande historia.
Från dessa synpunkter kunna vi måhända äfven förstå några
förhållanden, som närmare skola afhandlas i kapitlet om den geografiska
fördelningen af de organiska varelserna, till exempel att
produkterna af Australiens lilla kontinent fordom gifvit vika för och
tydligen fortfarande vika undan för den större europeiskt-asiatiska
kontinentens alster. Deraf kommer äfven, att fastlandets produkter
öfverallt naturaliseras rikligen på öar. På en liten ö blir kampen
för tillvaron vida mindre häftig, modifikationerna blifva fåtaligare
och ett obetydligt antal dör ut. Deraf härrör måhända äfven, att
Madeiras flora enligt Oswald Heer liknar Europas utslocknade tertiärflora.
Alla sötvattenssamlingar tillsammanstagna intaga en mindre
yta än hafvet å ena sidan och torra landet å andra sidan och
följaktligen blir konkurrensen emellan sötvattnets invånare mindre
häftig än annorstädes, nya former bildas långsammare och de gamla
dö ej så fort ut. I sötvatten finna vi sju fiskslägten af ganoidernas