26.07.2013 Views

OM ARTERNAS UPPKOMST

OM ARTERNAS UPPKOMST

OM ARTERNAS UPPKOMST

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

forskares skrifter; Milne Edwards har uttryckt det med orden: ”Naturen<br />

är slösande på förändringar, men njugg på nyheter”. Hvarföre<br />

skulle enligt skapelseteorien så många förändringar förekomma och<br />

så få nyheter? Hvarföre äro alla delar och organer hos så många<br />

oberoende varelser, hvar och en skapad för sin plats i naturen, så<br />

sammanlänkade genom gradvisa öfvergångar? Hvarföre skulle icke<br />

naturen taga ett hastigt steg från form till form? Med teorien om<br />

det naturliga urvalet kunna vi förstå, hvarföre hon icke gör det; ty<br />

det naturliga urvalet verkar blott genom att begagna sig af små successiva<br />

förändringar; naturen kan aldrig taga ett stort steg, utan hon<br />

måste gå framåt med små och säkra, men långsamma steg.<br />

Organer af ringa betydelse.<br />

Då det naturliga urvalet arbetar på lif och död — genom att beskydda<br />

den bäst utrustade och tillintetgöra den mindre väl utrustade<br />

individen — har jag stundom funnit en stor svårighet i att begripa<br />

ursprunget och bildningen af organer med ringa betydelse; denna<br />

svårighet har mången gång synts mig lika stor med den som de mest<br />

fulländade och sammansatta organer erbjuda, ehuru af helt annan<br />

beskaffenhet.<br />

För det första känna vi för litet om hvarje organisk varelses hela<br />

ekonomi, för att bedöma, hvilka obetydliga modifikationer äro af vigt<br />

eller icke. I ett föregående kapitel har jag gifvit exempel på mycket<br />

obetydliga karakterer, såsom dunet på frukterna och färgen på fruktköttet,<br />

färgen på däggdjurens hud och hår, hvilka helt säkert röna<br />

inflytande af det naturliga urvalets verksamhet, då de stå i samband<br />

med konstitutionela olikheter eller bestämma insekternas angrepp.<br />

Girafens svans ser ut som en flugsmälla, och det synes först otroligt,<br />

att denna skulle hafva blifvit lämpad för sitt nuvarande ändamål<br />

genom successiva modifikationer, hvar och en allt mera lämplig för<br />

ett så obetydligt ändamål som att bortdrifva flugor. Dock böra vi<br />

ej allt för hastigt med bestämdhet uttala oss äfven i detta fall, ty<br />

vi veta att fördelningen och tillvaron af boskapskreatur och andra<br />

djur i Sydamerika absolut beror på deras förmåga att motstå insek-

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!