OM ARTERNAS UPPKOMST

emellan existerande ordningar. Organer i rudimentärt tillstånd visa
klart, att en tidig stamfar hade organet i fullt utbildadt tillstånd,
och detta innebär i några fall en enorm grad af modifikation hos
afkomlingarna. Igenom hela klasser formas särskilda bildningar efter
samma mönster och i en mycket tidig period likna embryonerna hvarandra.
Derföre kan jag icke betvifla att teorien om härstamning med
modifikation omfattar alla medlemmar af samma klass. Jag tror att
alla djur härstamma från på sin höjd fyra eller fem urformer, och
växterna från ett lika eller mindre antal.
Analogien skulle föra mig ett steg längre, nämligen till det antagandet,
att alla växter och djur härstamma från en prototyp. Men
analogien kan vara en bedräglig ledsagare. Icke desto mindre hafva
alla lefvande varelser någonting gemensamt i sin kemiska sammansättning,
sin cellulära bygnad, sina utvecklingslagar och sin mottaglighet
för skadliga inflytelser. Vi se detta till och med i ett så
obetydligt faktum, som att samma gift ofta lika inverkar på växter
och djur eller att giftet som afsöndras af galläplebildande insekter
bildar vidunderliga utväxter på den vilda rosen och eken. Bland alla
organiska varelser synes den sexuela fortplantningen vara väsentligt
lika. Hos alla är så vidt vi hittills känna fröblåsan densamma; så att
alla organismer utgå från gemensam början. Om vi nu äfven betrakta
de två stora hufvudafdelningarna, växt- och djurriket äro vissa
låga former så till vida intermediära i karakter, att naturhistorikerna
hafva stridt om till hvilket rike de skulle höra och såsom prof.
Asa Gray uttalat, ”hafva sporerna af många bland de lägre algerna
i början en karakteristiskt djurisk och sedermera en otvetydigt vegetabil
tillvaro”. Derföre synes det icke otroligt enligt grundsatsen om
naturligt urval med karaktersdivergens, att från någon så låg och
intermediär form både växter och djur hafva kunnat utvecklas, och
om vi medgifva detta, måste vi likaledes medgifva, att alla organiska
varelser som någonsin lefvat på jorden kunna hafva härstammat
från någon ursprunglig form. Men detta antagande är hufvudsakligen
grundadt på analogi och det är oväsentligt om det antages eller
icke. Otvifvelaktigt är det möjligt såsom G. H. Lewes har påstått,
att vid lifvets första början många olika former utbildades, men om