OM ARTERNAS UPPKOMST

med bastarderna, ty deras fruktsamhetsgrad skiljer sig ofta betydligt
hos olika individer uppdragna från frön ur samma fröhus, oaktadt
de lefva under samma förhållanden.
Med uttrycket systematisk affinitet menas likheten emellan arter
i skapnad, konstitution, särdeles i de delar, som äro af hög fysiologisk
betydelse och visa blott få afvikelser hos närslägtade arter.
Fruktsamheten vid första kroaseringen emellan arter och hos de bastarder
som deraf uppkomma beror i hög grad på deras systematiska
affinitet. Detta bevisas deraf, att hybrider aldrig hafva uppkommit
emellan arter, som af systematiker ställas i skilda familjer, och å
andra sidan deraf, att mycket närbeslägtade arter i allmänhet förena
sig med lätthet. Men öfverensstämmelsen emellan systematisk
affinitet och lätthet för kroasering är icke sträng. En mängd exempel
kunde gifvas på närslägtade arter, hvilka icke eller blott med yttersta
svårighet kunna bringas till parning, och å andra sidan på mycket
skilda arter, som med lätthet låta kroasera sig. I samma familj
kan finnas ett slägte, som Dianthus, af hvilket många arter utan
svårighet kunna kroaseras, och ett annat slägte, Silene, i hvilket de
mest ihärdiga ansträngningar icke hafva lyckats att emellan ytterst
beslägtade arter åstadkomma en enda bastard. Till och med inom
samma slägte träffa vi på samma olikhet; de många arterna af Nicotiana
(tobak) hafva till exempel blifvit i vida större skala kroaserade
än arterna af något annat slägte, men Gärtner har funnit, att N.
acuminata, som icke är någon särdeles afvikande art, envist emotstod
alla befruktningsförsök, så att den icke kunde befrukta, ej heller
befruktas af åtta andra arter af slägtet Nicotiana. Många analoga
fakta kunde anföras.
Ännu har ingen kunnat bestämma, hvad slags eller hvilken grad
af olikhet i någon upptäckbar karakter är tillräcklig att förhindra
två arters kroasering. Man kan visa, att arter kunna kroaseras, hvilka
äro helt olika i sitt lefnadssätt och allmänna utseende, och som
hafva starkt utpräglade skiljaktigheter i hvarje blomdel, till och med
i frömjölet, i frukten och i hjertbladen. Ettåriga och fleråriga örter,
träd med affallande blad och träd som äro gröna hela året om, växter
som bebo skilda orter och äro tjenliga för helt olika klimat kunna