OM ARTERNAS UPPKOMST

Trumdufvan (trumpeter, glou-glou, C. dasypus) och skrattdufvan 1
kuttra på ett helt annat sätt än de andra raserna, såsom också deras
namn antyder. Påfågeldufvan (fantail, C. laticauda) har 30—40
stjertfjädrar i stället för det vanliga antalet 12—14, och bär dessa
fjädrar utspärrade och riktade uppåt till den grad, att hos ett godt
exemplar hufvud och stjert beröra hvarandra; gumpkörteln är alldeles
hopkrympt. Ännu flera mindre utmärkta raser kunde uppräknas.
I de olika rasernas skelett visa ansigtsbenen afvikelser i längd,
bredd och krökning. Formen, äfvensom längden och bredden på underkäken
förete märkvärdiga olikheter. Antalet af korsbenskotor och
svanskotor varierar, likaså antalet refben jemte deras bredd. Särdeles
föränderliga äro äfven storleken och formen på luckorna i bröstbenet,
äfvensom gaffelbenets vinkelöppning och skänklarnas relativa storlek.
Munöppningens vidd, ögonlockens längd, yttre näsöppningarnas
och tungans storlek, som icke alltid rättar sig efter näbbens längd,
storleken af kräfvan och matstrupens öfre del, gumpkörtelns utveckling
eller förkrympning, antalet af de första vingfjädrarna och stjertfjädrarna,
vingarnas och stjertens längd i förhållande till hvarandra
och till kroppslängden, benens och fotens längd, antalet af hornsköldar
på tårna, alla dessa delar af kroppsbygnaden förete stora
olikheter hos olika raser. Perioden för den fullständiga fjäderbeklädnaden
är äfven likaså föränderlig som dunet, hvarmed ungarna äro
beklädda då de lemna ägget. Form och storlek på äggen äro underkastade
förändringar. Sättet att flyga är äfven olika, och många raser
afgifva olika ljud och visa helt olika sinnesart. Hos vissa raser afvika
slutligen äfven hannen och honan något ifrån hvarandra.
Så kunde man utvälja åtminstone tjugu dufvor, hvilka en ornitolog
utan betänkande skulle förklara för välbegränsade arter, om
man framlade dem för honom såsom vilda fåglar. Jag tror icke en
gång att någon ornitolog skulle till samma slägte hänföra den engelska
brefdufvan, tumletten, Indiska och Spanska dufvan, kroppdufvan,
påfågeldufvan, isynnerhet om man af hvar och en af dessa
1 Skrattdufvan, laugher, är icke Columba risoria, utan en tam, såsom det
tyckes i Frankrike och Tyskland och äfven i Sverige okänd dufras. Ö. a.