OM ARTERNAS UPPKOMST

varierat efter de lifsvilkor för hvilka hvarje art nyligen varit utsatt.
Rudimentära bildningar äro från denna synpunkt lika goda, eller
till och med stundom bättre än andra delar af organisationen. Vi
bekymra oss icke om huru obetydlig en karakter må vara — till exempel
invikningen på underkäkens vinkel, det sätt hvarpå insekters
vingar hopläggas, om huden är betäckt med hår eller fjäder — om
den är förherskande bland många och skilda arter, isynnerhet sådana
som hafva mycket skilda lefnadsvanor, antager den stor betydelse; ty
vi kunna förklara dess närvaro hos så många former med så skilda
vanor blott genom arf från en gemensam stamfar. Vi kunna misstaga
oss i detta hänseende i vissa moment, men om flera karakterer
låt dem vara aldrig så obetydliga sammanträffa inom en stor grupp
af varelser med skilda vanor, kunna vi enligt härstamningsteorien
vara nästan säkra, att dessa karakterer gått i arf från en gemensam
stamfader. Och vi veta att sådana af hvarandra beroende karakterer
hafva särskild betydelse för klassifieringen. Vi kunna förstå hvarföre
en art eller en grupp af arter kan i flera af sina vigtigaste karakterer
afvika från sina slägtingar och dock med visshet sammanföras med
dem. Detta kan ske utan fara, och sker ofta, så länge ett tillräckligt
antal karakterer, låt dem vara aldrig så ovigtiga förråder, det dolda
föreningsbandet, gemensam härkomst. Låt också två former hafva
icke en enda karakter gemensam, om dessa extrema former förenas
genom en kedja af intermediära grupper kunna vi med ens antaga
deras gemensamma härkomst och vi föra dem alla till samma klass.
Då vi finna organer af stor fysiologisk vigt — de som tjena till lifvets
bevarande under de mest olika existensvilkor — i allmänhet vara de
mest konstanta, fästa vi synnerlig betydelse vid dem; men om samma
organer i en annan grupp eller sektion af en grupp befinnas visa
stora skiljaktigheter, värdera vi dem med ens mindre för vår klassifikation.
Vi skola se, hvarföre embryologiska karakterer äro af så
stor vigt för systemet. Geografisk fördelning kan stundom vara nyttig
för klassifikationen af stora slägten, emedan alla arter af samma
slägte, som bebo någon skild och isolerad trakt efter all sannolikhet
härstamma från samma föräldrar.