OM ARTERNAS UPPKOMST

de sammanhängande hafven ofta i nyare tider hafva varit mindre
sammanhängande och likformiga än nu. Dock vill jag icke på detta
sätt undvika svårigheten, ty jag tror, att många fullkomligt skilda
arter hafva bildats på helt och hållet sammanhängande områden,
ehuru jag icke tviflar att de nu sammanhängande områdenas fordna
delning har spelat en vigtig rol vid bildandet af nya arter, särskildt
med afseende på vandrande djur, som fritt kroasera sig.
Om vi betrakta arterna såsom de nu äro fördelade öfver en vidsträckt
yta, finna vi dem i allmänhet temligen talrika öfver ett stort
område, derefter blifva de hastigt allt mer och mer sällsynta mot
gränserna och försvinna slutligen helt och hållet. Det neutrala området
emellan två representerande arter är derföre vanligen litet i
jemförelse med de af hvardera bebodda distrikterna. Samma förhållande
finna vi, då vi bestiga ett berg och ofta är det särdeles anmärkningsvärdt,
huru hastigt en allmän fjellväxt försvinner, såsom
Alphonse de Candolle iakttagit. E. Forbes har anmärkt samma förhållande
vid draggningar på hafsbotten. För dem som betrakta klimatet
och de fysiska lifsvilkoren såsom de enda bestämmande för fördelningen
torde dessa förhållanden vara särdeles öfverraskande, då klimat
och höjd eller djup blott omärkligt och småningom förändras.
Men om vi komma ihåg, att nästan hvarje art äfven i sitt egentliga
hemland skulle förökas till oändligt antal, om den icke vore i oupphörlig
strid med andra arter, att nästan alla arter antingen lefva
af andra eller tjena andra till föda, med ett ord, att hvarje organisk
varelse antingen direkt eller indirekt är beroende af andra organiska
varelser, så måste vi inse, att invånarnas utbredning på ett område
ingalunda uteslutande beror på omärkliga förändringar i de fysiska
förhållandena, utan till en stor del på närvaron af andra arter, på
hvilka de lefva eller af hvilka de förtäras eller med hvilka de komma
i täflan; och då dessa arter redan hafva en bestämd begränsning och
icke mera omärkligt öfvergå i hvarandra, så måste utbredningen af en
art blifva skarpt begränsad. Dessutom måste hvarje art på gränserna
af dess utbredningsområde, der den finnes i minskadt antal, under
förändringar i mängden af fiender eller byte eller på vissa årstider
vara utsatt för en hög grad af förstöring, och detta bör ännu mera