OM ARTERNAS UPPKOMST

från flera stadier af kritaformationen, ehuru arterna äro skilda i hvarje
lager. Detta faktum allena tyckes genom sin allmännelighet hafva
rubbat professor Pictet i sin tro på arternas oföränderlighet. Han
som är så förtrogen med de lefvande arternas fördelning öfver jordytan
vill icke försöka förklara den stora likheten emellan skilda arter i
nära på hvarandra följande formationer dermed att de fysiska förhållandena
på de gamla områdena förblifvit oförändrade. Vi få komma
ihåg, att de lefvande formerna, åtminstone de som bebo hafvet, hafva
förändrats nästan samtidigt öfver hela jordytan och följaktligen
under de mest skilda klimat och förhållanden. Vi böra observera de
talrika vexlingarna i klimat under den pleistocena perioden, som innefattar
hela istiden, och anmärka huru litet artformerna som bebo
hafvet hafva deraf rönt något inflytande.
Enligt teorien om härstamning visas lätt fulla betydelsen deraf
att de fossila qvarlefvorna från tätt efter hvarandra följande formationer
äro nära beslägtade ehuru ansedda såsom skilda arter. Då
bildandet af hvarje formation ofta har blifvit afbruten och långa tomrum
finnas emellan de successiva formationerna, böra vi icke vänta
oss att finna, såsom jag försökt visa i sista kapitlet, i en eller två
formationer alla de intermediära varieteterna emellan arterna som
uppträdde vid början och slutet af dessa perioder, men vi böra finna
efter mellantider, mycket långa om de beräknas efter år, men blott
måttligt långa efter geologisk beräkning, beslägtade former eller såsom
de af några hafva kallats representerande arter, och dessa finna
vi helt säkert. Vi finna i korthet sagdt så tydliga bevis på långsam
och knappt märkbar förändring af artformer, som vi hafva rätt att
vänta.
Om graden af utveckling hos de gamla formerna jemförda
med de lefvande.
Vi hafva sett i fjerde kapitlet att graden af organernas differentiering
och specialisering hos alla organiska varelser i mogen ålder är den
bästa hittills funna måttstocken på graden af fulländning. Vi hafva
också sett, att då delarnas och organernas specialisering är en fördel