OM ARTERNAS UPPKOMST

anföra några fakta. Om frömjöl från en växt i en familj förflyttas
till märket på en växt af helt annan familj, utöfvar det icke mera
inflytande derpå än oorganiskt dam. Från denna absoluta nollpunkt
finnes en fullkomlig serie ända upp till fullkomlig fruktsamhet, om
pollenkornen af olika arter inom samma slägte appliceras på märket
af någon af dem, och vi hafva sett, att i vissa abnorma fall denna
fruktsamhet stiger till en utomordentlig grad, utöfver den som växtens
eget frömjöl kan åstadkomma. Bland sjelfva bastarderna finnas
några, hvilka aldrig hafva satt och sannolikt aldrig skola sätta ett
enda fruktsamt frö, icke en gång med frömjöl från föräldrar af ren
art, men i några af dessa fall kan ett första spår till fruktsamhet
upptäckas deruti, att frömjölet af en ren stamart bringar bastardens
blomma att vissna hastigare än den annars skulle gjort, och en
blommas tidiga vissnande är som bekant ett tecken till börjande befruktning.
Från denna yttersta grad af ofruktsamhet hafva vi sjelfbefruktande
bastarder, som sätta allt större och större antal frö, ända
upp till den fullkomligaste fruktsamhet.
Bastarder af två arter, som äro mycket svåra att kroasera och
sällan lemna någon afföda, äro i allmänhet mycket sterila, men jemförelsen
emellan svårigheten att åstadkomma första kroaseringen och
de deraf uppkomna bastardernas ofruktsamhet — två klasser af fakta,
som i allmänhet förblandas med hvarandra — är på inga vilkor
sträng. Det finnes många fall, i hvilka två rena arter kunna förenas
med ovanlig lätthet, såsom i slägtet Verbascum, och alstra talrika
hybrida afkomlingar, men dessa äro ytterst ofruktsamma. Å andra
sidan finnas arter, som mycket sällan eller med yttersta svårighet
kunna kroaseras, men om en gång bastarder bildas, äro de mycket
fruktsamma. Dessa två motsatta fall inträffa stundom inom samma
slägte, till exempel Dianthus.
Fruktsamheten vid första kroaseringen och hos bastarderna rubbas
vida lättare af ogynsamma förhållanden än fruktsamheten hos
rena arter. Men graden är dessutom i sig sjelf föränderlig, ty den är
icke alltid densamma, om samma två arter kroaseras under samma
förhållanden, utan beror till en del på de individers konstitution,
hvilka komma att väljas till experimentet. Så är äfven förhållandet