- Page 1:
OM ARTERNAS UPPKOMST Genom naturlig
- Page 5 and 6:
OM ARTERNAS UPPKOMST Genom naturlig
- Page 7 and 8:
Innehåll Historisk öfverblick 7 I
- Page 9 and 10:
6.7 Ändamålsenlighet. Skönhet. .
- Page 11 and 12:
Historisk öfverblick. Hos flertale
- Page 13 and 14:
mellersta trakter, skola några bä
- Page 15 and 16:
ligheter.» Författaren tror tydli
- Page 17 and 18:
»I korthet, iakttagelsen öfver de
- Page 19:
Von Baer, för hvilken alla zoologe
- Page 22 and 23:
jag angående arternas bildning. Å
- Page 24 and 25:
fullständigare behandlas. Vi skola
- Page 27 and 28:
KAPITEL 1 Arternas förändring i k
- Page 29 and 30:
oföränderligen följer på indryp
- Page 31 and 32:
sligt frambringa ett enstaka skott
- Page 33 and 34:
tning, hvarigenom dessa varieteter
- Page 35 and 36:
en enda varietet i frihet för att
- Page 37 and 38:
kulturalster. Men huru kunde en vil
- Page 39 and 40:
eger blott få, som ej förekomma
- Page 41 and 42:
Trumdufvan (trumpeter, glou-glou, C
- Page 43 and 44:
tama tillståndet, så tvingade oss
- Page 45 and 46:
er. Deremot skall det vara svårt o
- Page 47 and 48:
landthushållare om icke Herefordra
- Page 49 and 50:
denna grundsats för urvalet, att d
- Page 51 and 52:
Här kunde man göra den invändnin
- Page 53 and 54:
na än förut. Jemför man de uppgi
- Page 55 and 56:
les få se, bildas tvänne underras
- Page 57 and 58:
Omständigheter, som gynna menniska
- Page 59 and 60:
nya lefnadsförhållanden åter bö
- Page 61 and 62:
KAPITEL 2 Arternas förändring i n
- Page 63 and 64:
Individuela olikheter. De många ob
- Page 65 and 66:
förekommer regelbundet under två
- Page 67 and 68:
upptagits såsom arter, och han har
- Page 69 and 70:
lkomligt olika växter, så kan man
- Page 71 and 72:
sessiliflora och pubescens. De form
- Page 73 and 74:
pstiga till rangen af art och arten
- Page 75 and 76:
större slägtena och den andra art
- Page 77 and 78:
utpräglade varieteter, och i de fa
- Page 79:
med varieteter, och dessa analogier
- Page 82 and 83:
val för våra betraktelser, hjelpa
- Page 84 and 85:
kan man med mera sanning säga, att
- Page 86 and 87:
land djuren finnas blott få, som i
- Page 88 and 89:
eller fyra fots område, tillintetg
- Page 90 and 91:
emedan deras frön då finnas i sto
- Page 92 and 93:
hafva visat att orsaken dertill lig
- Page 94 and 95:
lifvit beröfvade sin vegetation, n
- Page 96 and 97:
hårbeklädda kropp. På lejontande
- Page 99 and 100:
KAPITEL 4 Det naturliga urvalet. De
- Page 101 and 102:
egendomliga lefnadsförhållanden.
- Page 103 and 104:
främlingar taga landet definitivt
- Page 105 and 106:
of för sina fiender. Derföre syne
- Page 107 and 108:
gifver dufamatörer anledning att h
- Page 109 and 110:
eroende förändringarna gå derfö
- Page 111 and 112:
tror icke bestridas. Om till exempe
- Page 113 and 114:
tning; dock, om litet frömjöl af
- Page 115 and 116:
ien (Apis mellifica) lätt suga nek
- Page 117 and 118:
i öfverensstämmelse med alla stut
- Page 119 and 120:
märket i samma blomma i så många
- Page 121 and 122:
lat men här ej kan meddela, är ja
- Page 123 and 124:
att inom ett och samma område vari
- Page 125 and 126:
stor och öppen yta är möjlighete
- Page 127 and 128:
i trakten undergå lämpliga modifi
- Page 129 and 130:
svarta hornboskapen är utträngd a
- Page 131 and 132:
om växterna. Genom försök har bl
- Page 133 and 134:
ämnen. Så skola äfven i ett land
- Page 136 and 137:
har lemnat två varieteter nämlige
- Page 138 and 139:
heten att efterlemna ett stort anta
- Page 140 and 141:
två grupperna antagas dessutom haf
- Page 142 and 143:
undergrupper försvinna till slut h
- Page 144 and 145:
sidan äfven möjligt, att det natu
- Page 146 and 147:
varo på hela jordytan ibland näst
- Page 148 and 149:
modifieras på liknande sätt. Man
- Page 150 and 151:
delningarna af blommans delar, frö
- Page 152 and 153:
kunna iakttagas hos samma växt. Ut
- Page 154 and 155:
artens välfärd, hafva de små afv
- Page 156 and 157:
Antaga vi såsom ett fall af ytterl
- Page 158 and 159:
de likna de större skilnaderna eme
- Page 161 and 162:
KAPITEL 5 Lagarna för variationen.
- Page 163 and 164:
erensstämmer med vår åsigt, att
- Page 165 and 166:
Kirby har anmärkt (och jag har äf
- Page 167 and 168:
ställningen finnes qvar, ehuru tel
- Page 169 and 170:
Acklimatisering. Vana är ärftlig
- Page 171 and 172:
en framgång skulle hafva utvalt s
- Page 173 and 174:
Beskaffenheten af detta sammanhang
- Page 175 and 176:
att vingade frön aldrig förekomma
- Page 177 and 178:
marna och ståndarna hos polyandris
- Page 179 and 180:
anmärkningsvärda fall, här vill
- Page 181 and 182:
enägenheten till återgång och f
- Page 183 and 184:
att de ofta ännu skola till en vis
- Page 185 and 186:
derpå, att arterna af samma grupp
- Page 187 and 188:
en karakter, som hos en ras gått f
- Page 189 and 190:
sett Pallas’ Kulan med en dubbel
- Page 191 and 192:
öfvertygad om, att icke ens en fä
- Page 193 and 194:
utan skada för individen. Föränd
- Page 195 and 196:
KAPITEL 6 Svårigheter för teorien
- Page 197 and 198:
vill jag blott anföra, att svaret
- Page 199 and 200:
skarpt begränsa dess geografiska u
- Page 201 and 202:
För det andra måste många nu sam
- Page 203 and 204:
honom i stånd att undfly fåglar e
- Page 205 and 206:
andra djur i kampen för tillvaron.
- Page 207 and 208:
med sådana abnorma vanor. Den som
- Page 209 and 210:
hvilka det har blifvit fulländadt
- Page 211 and 212:
menniskan? Om vi måste jemföra ö
- Page 213 and 214:
Simblåsan hos fiskarna är ett god
- Page 215 and 216:
gripa rof. Men hos rockorna finnes
- Page 217 and 218:
detta enda organ vara olika, som bl
- Page 219 and 220:
gå vidare till dess vi komma till
- Page 221 and 222:
forskares skrifter; Milne Edwards h
- Page 223 and 224:
Om till exempel endast gröna hacks
- Page 225 and 226:
Ändamålsenlighet. Skönhet. Före
- Page 227 and 228:
nat, fräken och nässlor. Samma re
- Page 229 and 230:
Om vi antaga, att biens gadd urspru
- Page 231 and 232:
ers och deras mellanformers homolog
- Page 233 and 234:
KAPITEL 7 Instinkt. Instinkter jemf
- Page 235 and 236:
det redan färdiggjorda arbetet. Om
- Page 237 and 238:
Det är säkert enligt Hubers iaktt
- Page 239 and 240:
gå framför och till och med bist
- Page 241 and 242:
landet och Australien. Å andra sid
- Page 243 and 244:
sin tur lägga sina ägg i andra f
- Page 245 and 246:
trade. Jag kan icke finna större o
- Page 247 and 248:
aldrig observerats i den andra arte
- Page 249 and 250:
nits nära till hands, ty två elle
- Page 251 and 252:
celler på andra sidan. I serien em
- Page 253 and 254:
sin oefterhärmliga förmåga som b
- Page 255 and 256:
urhålkningen spelar vid cellbyggan
- Page 257 and 258:
ta för individen under dess lefnad
- Page 259 and 260:
den i förra kapitlet omnämda talg
- Page 261 and 262:
detta fall med teorien om ett natur
- Page 263 and 264:
genom naturligt urval, kunna vi af
- Page 265 and 266:
likaledes uppträda under två helt
- Page 267 and 268:
KAPITEL 8 Bastardbildning. Skilnad
- Page 269 and 270:
sig djupt öfvertygad om allmänhet
- Page 271 and 272:
tas med frömjöl af en annan basta
- Page 273 and 274:
sätter frön ”så lätt man kan
- Page 275 and 276:
på att hybriderna af den indiska p
- Page 277 and 278:
med bastarderna, ty deras fruktsamh
- Page 279 and 280:
de dock med få undantag ytterst st
- Page 281 and 282:
ildning ingalunda absolut beroende
- Page 283 and 284:
elementet af en art skulle blifvit
- Page 285 and 286:
vid arters kroasering icke blifvit
- Page 287 and 288:
grad äro ogynsamma, och följaktli
- Page 289 and 290:
är det vanliga resultatet, i det e
- Page 291 and 292:
dess verkningar; förhållandet är
- Page 293 and 294:
det finnes något okändt förening
- Page 295 and 296:
tande i deras sexuela konstitution.
- Page 297 and 298:
samheten, och Naudin har kommit til
- Page 299 and 300:
domesticerade varieteter (mycket f
- Page 301 and 302: gen med större sannolikhet inträf
- Page 303: åda bero på graden af olikhet eme
- Page 306 and 307: da organiska former än på klimate
- Page 308 and 309: Om tidperiodernas längd, beräknad
- Page 310 and 311: af tidperioderna enligt vårt begre
- Page 312 and 313: vida långsammare än de flesta af
- Page 314 and 315: af skiffer och sandsten ända till
- Page 316 and 317: eller också kunna sediment aflagra
- Page 318 and 319: mil inåt landet, och jag reste 150
- Page 320 and 321: egt rum, och om vi se en art först
- Page 322 and 323: i Nya Skotland gamla med trädrött
- Page 324 and 325: sultat, såsom doktor Falconer nyli
- Page 326 and 327: ildas i arkipelagen blott under sä
- Page 328 and 329: med tillförsigt, men ett negativt
- Page 330 and 331: torn, som bebo olika djup ända til
- Page 332 and 333: dermera framträdt, ty de äro icke
- Page 334 and 335: vi draga den slutsatsen att från d
- Page 336 and 337: tre länder. Af denna volym har blo
- Page 338 and 339: centförhållandet emellan förgån
- Page 340 and 341: graden af förändring som de i på
- Page 342 and 343: naturligen borde föra dem till så
- Page 344 and 345: däggdjurens tillvaro i flera delar
- Page 346 and 347: existens beror. Om vi ett ögonblic
- Page 348 and 349: merna i olika delar af Europa, till
- Page 350 and 351: skulle icke vara fullt motsvariga;
- Page 354 and 355: ma ursprung. Deraf kommer det att g
- Page 356 and 357: från flera stadier af kritaformati
- Page 358 and 359: ioden eller brachiopoderna först u
- Page 360 and 361: undersökning af arterna i de två
- Page 362 and 363: jande perioden beslägtade ehuru i
- Page 364 and 365: ofullständighet, bör med rätta f
- Page 366 and 367: erna af nyare djur som tillhöra sa
- Page 368 and 369: områden, torra öknar, höga berg,
- Page 370 and 371: ersätta hvarandra. Han hör närbe
- Page 372 and 373: är nästan hvilken grad af flyttni
- Page 374 and 375: och antarktiska regionerna, och fö
- Page 376 and 377: stora nivåförändringar hafva int
- Page 378 and 379: ning att torka stammar och grenar a
- Page 380 and 381: lkomliga och några som sattes på
- Page 382 and 383: na som tillhöra Europa i jemförel
- Page 384 and 385: andra hade fästat liflig uppmärks
- Page 386 and 387: cket långt från hvarandra och haf
- Page 388 and 389: tligen hafva vi här allting gynsam
- Page 390 and 391: sydligaste ändan hafva vi det tydl
- Page 392 and 393: på europeiska slägten som blifvit
- Page 394 and 395: konstitutionel förmåga att motst
- Page 396 and 397: sprung till andra former under det
- Page 399 and 400: KAPITEL 12 Geografisk fördelning.
- Page 401 and 402: ägg icke kunna förflyttas af fåg
- Page 403 and 404:
släppa fröen under ungarnas matan
- Page 405 and 406:
med det antal som finnes på någon
- Page 407 and 408:
något mindre nyttigt bihang än de
- Page 409 and 410:
haf som skiljer öar från hvarandr
- Page 411 and 412:
mig så väl motstod saltvattnets i
- Page 413 and 414:
är hvad man kunde vänta, ty öar
- Page 415 and 416:
från Porto Santo till Madeira har
- Page 417 and 418:
portion än de högre; följaktlige
- Page 419 and 420:
ta, antingen i större eller mindre
- Page 421 and 422:
KAPITEL 13 Organiska varelsers öms
- Page 423 and 424:
divergerade från en gemensam stamf
- Page 425 and 426:
äro af den högsta betydelse i kla
- Page 427 and 428:
da vår klassificering.” Men om A
- Page 429 and 430:
ta. Alla föregående reglor och sv
- Page 431 and 432:
na, så vore detta den enda möjlig
- Page 433 and 434:
varierat efter de lifsvilkor för h
- Page 435 and 436:
Det mest anmärkningsvärda fall af
- Page 437 and 438:
Lepidoptera på Malayiska arkipelag
- Page 439 and 440:
existerande pungdjur; eller också
- Page 441 and 442:
vissa klasser till detta mål, och
- Page 443 and 444:
likhet i typ hos medlemmar af samma
- Page 445 and 446:
it en gemensam karakter hos alla l
- Page 447 and 448:
hvilken klass de höra. De kunna va
- Page 449 and 450:
men de hafva inga antenner och dera
- Page 451 and 452:
Det skulle för en fågel, som för
- Page 453 and 454:
lifvit genom en långvarig modifika
- Page 455 and 456:
honingen, störta Sitarislarverna
- Page 457 and 458:
en mer eller mindre dunkel teckning
- Page 459 and 460:
verkar allenast genom bevarandet af
- Page 461 and 462:
ats har man sett ofullständiga nag
- Page 463 and 464:
klasser — de reglor naturhistorik
- Page 465 and 466:
KAPITEL 14 Rekapitulation och slut.
- Page 467 and 468:
mestiser af så många författare
- Page 469 and 470:
alla andra modifikationer försigg
- Page 471 and 472:
stor bland de organiska formerna; u
- Page 473 and 474:
kampen vara häftigast emellan dem;
- Page 475 and 476:
arts oberoende skapelse, men förkl
- Page 477 and 478:
de enligt den allmänna åsigten an
- Page 479 and 480:
öfver kupbiets beundransvärda ark
- Page 481 and 482:
fulla betydelsen af det märkvärdi
- Page 483 and 484:
egagnade till så olika ändamål,
- Page 485 and 486:
va förvärfvat oss någon förest
- Page 487 and 488:
emellan existerande ordningar. Orga
- Page 489 and 490:
qvämlighets skull. Detta må nu ic
- Page 491 and 492:
såsom en god måttstock på tidens
- Page 493:
BILAGA A Copyright och Licens Denna