OM ARTERNAS UPPKOMST

Recommendations

Info

förutsäga, att de allmänna och vidt spridda arterna af de större och dominerande grupperna i hvarje klass skola slutligen blifva de herskande och skapa nya dominerande arter. Då alla lefvande organiska former äro ättlingar i rätt nedstigande linie från dem som lefde långt före den siluriska tiden, kunna vi vara säkra, att den vanliga generationsföljden aldrig blifvit bruten och att ingen syndaflod har ödelagt hela jorden. Derföre kunna vi med ett visst förtroende se på en säker framtid af lika oberäknelig längd. Och då det naturliga urvalet arbetar blott i och för hvarje varelses bästa, skola alla kroppsliga och intellektuela egenskaper fortgå emot fulländning. Det är angenämt att betrakta ett stycke land, beklädt med många växter af många slag, med fåglar sjungande i buskarna, med kringfladdrande insekter, med maskar krälande i den fuktiga jorden, och att tänka sig att dessa så omsorgsfullt utarbetade former, så olika hvarandra och beroende af hvarandra på ett så inveckladt sätt, att de alla äro bildade af lagar som ännu äro verksamma omkring oss. Dessa lagar i vidsträcktaste bemärkelse heta: utveckling och fortplantning; ärftlighet som nästan innefattas i fortplantningen; föränderlighet i följd af lifsvilkorens indirekta och direkta verkan och af hvila och verksamhet, en förökning i sådan proportion att den leder till en kamp för tillvaron och såsom en följd deraf till naturligt urval i förening med karaktersdivergens och förstörande af mindre förädlade former. Sålunda följer af naturens krig, af hunger och död det mest upphöjda ämne vi äro i stånd att fatta, bildandet af de högre djuren. Det ligger storhet i denna åsigt, att lifvet med dess olika förmögenheter af Skaparen ursprungligen blifvit inblåst i några få former eller blott en enda; och att, under det denna planet har fortsatt sitt kretslopp enligt gravitationens oföränderliga lag, från en så enkel början utvecklats och alltjemt bildas otaliga de skönaste och mest underbara former.
BILAGA A Copyright och Licens Denna ebok är skapad från material 1 som Simsalabim 2 skannat, korrekturläst och publicerat på sajten Wikisource 3 . Den engelska originaltexten är fri från copyright eftersom Charles Darwin avled 1882 och verket publicerades första gången före 1 januari 1923. Även den svenska översättningen är fri från copyright eftersom översättaren A. M. Selling avled 1932 och verket publicerades första gången före 1 januari 1923. Arbete med copyright härörande till Simsalabims arbete är licensierade Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported 4 . Denna licens gäller även eventuella copyright som kan hänföras till mig genom redigeringen av denna bok. 1 http://sv.wikisource.org/wiki/Om_arternas_uppkomst_genom_ naturligt_urval_eller_de_b%C3%A4st_utrustade_rasernas_best%C3%A5nd_i_ kampen_f%C3%B6r_tillvaron 2 http://sv.wikisource.org/wiki/Anv%C3%A4ndare:Simsalabim 3 http://sv.wikisource.org 4 http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/ 489
Page 1:
OM ARTERNAS UPPKOMST Genom naturlig
Page 5 and 6:
OM ARTERNAS UPPKOMST Genom naturlig
Page 7 and 8:
Innehåll Historisk öfverblick 7 I
Page 9 and 10:
6.7 Ändamålsenlighet. Skönhet. .
Page 11 and 12:
Historisk öfverblick. Hos flertale
Page 13 and 14:
mellersta trakter, skola några bä
Page 15 and 16:
ligheter.» Författaren tror tydli
Page 17 and 18:
»I korthet, iakttagelsen öfver de
Page 19:
Von Baer, för hvilken alla zoologe
Page 22 and 23:
jag angående arternas bildning. Å
Page 24 and 25:
fullständigare behandlas. Vi skola
Page 27 and 28:
KAPITEL 1 Arternas förändring i k
Page 29 and 30:
oföränderligen följer på indryp
Page 31 and 32:
sligt frambringa ett enstaka skott
Page 33 and 34:
tning, hvarigenom dessa varieteter
Page 35 and 36:
en enda varietet i frihet för att
Page 37 and 38:
kulturalster. Men huru kunde en vil
Page 39 and 40:
eger blott få, som ej förekomma
Page 41 and 42:
Trumdufvan (trumpeter, glou-glou, C
Page 43 and 44:
tama tillståndet, så tvingade oss
Page 45 and 46:
er. Deremot skall det vara svårt o
Page 47 and 48:
landthushållare om icke Herefordra
Page 49 and 50:
denna grundsats för urvalet, att d
Page 51 and 52:
Här kunde man göra den invändnin
Page 53 and 54:
na än förut. Jemför man de uppgi
Page 55 and 56:
les få se, bildas tvänne underras
Page 57 and 58:
Omständigheter, som gynna menniska
Page 59 and 60:
nya lefnadsförhållanden åter bö
Page 61 and 62:
KAPITEL 2 Arternas förändring i n
Page 63 and 64:
Individuela olikheter. De många ob
Page 65 and 66:
förekommer regelbundet under två
Page 67 and 68:
upptagits såsom arter, och han har
Page 69 and 70:
lkomligt olika växter, så kan man
Page 71 and 72:
sessiliflora och pubescens. De form
Page 73 and 74:
pstiga till rangen af art och arten
Page 75 and 76:
större slägtena och den andra art
Page 77 and 78:
utpräglade varieteter, och i de fa
Page 79:
med varieteter, och dessa analogier
Page 82 and 83:
val för våra betraktelser, hjelpa
Page 84 and 85:
kan man med mera sanning säga, att
Page 86 and 87:
land djuren finnas blott få, som i
Page 88 and 89:
eller fyra fots område, tillintetg
Page 90 and 91:
emedan deras frön då finnas i sto
Page 92 and 93:
hafva visat att orsaken dertill lig
Page 94 and 95:
lifvit beröfvade sin vegetation, n
Page 96 and 97:
hårbeklädda kropp. På lejontande
Page 99 and 100:
KAPITEL 4 Det naturliga urvalet. De
Page 101 and 102:
egendomliga lefnadsförhållanden.
Page 103 and 104:
främlingar taga landet definitivt
Page 105 and 106:
of för sina fiender. Derföre syne
Page 107 and 108:
gifver dufamatörer anledning att h
Page 109 and 110:
eroende förändringarna gå derfö
Page 111 and 112:
tror icke bestridas. Om till exempe
Page 113 and 114:
tning; dock, om litet frömjöl af
Page 115 and 116:
ien (Apis mellifica) lätt suga nek
Page 117 and 118:
i öfverensstämmelse med alla stut
Page 119 and 120:
märket i samma blomma i så många
Page 121 and 122:
lat men här ej kan meddela, är ja
Page 123 and 124:
att inom ett och samma område vari
Page 125 and 126:
stor och öppen yta är möjlighete
Page 127 and 128:
i trakten undergå lämpliga modifi
Page 129 and 130:
svarta hornboskapen är utträngd a
Page 131 and 132:
om växterna. Genom försök har bl
Page 133 and 134:
ämnen. Så skola äfven i ett land
Page 136 and 137:
har lemnat två varieteter nämlige
Page 138 and 139:
heten att efterlemna ett stort anta
Page 140 and 141:
två grupperna antagas dessutom haf
Page 142 and 143:
undergrupper försvinna till slut h
Page 144 and 145:
sidan äfven möjligt, att det natu
Page 146 and 147:
varo på hela jordytan ibland näst
Page 148 and 149:
modifieras på liknande sätt. Man
Page 150 and 151:
delningarna af blommans delar, frö
Page 152 and 153:
kunna iakttagas hos samma växt. Ut
Page 154 and 155:
artens välfärd, hafva de små afv
Page 156 and 157:
Antaga vi såsom ett fall af ytterl
Page 158 and 159:
de likna de större skilnaderna eme
Page 161 and 162:
KAPITEL 5 Lagarna för variationen.
Page 163 and 164:
erensstämmer med vår åsigt, att
Page 165 and 166:
Kirby har anmärkt (och jag har äf
Page 167 and 168:
ställningen finnes qvar, ehuru tel
Page 169 and 170:
Acklimatisering. Vana är ärftlig
Page 171 and 172:
en framgång skulle hafva utvalt s
Page 173 and 174:
Beskaffenheten af detta sammanhang
Page 175 and 176:
att vingade frön aldrig förekomma
Page 177 and 178:
marna och ståndarna hos polyandris
Page 179 and 180:
anmärkningsvärda fall, här vill
Page 181 and 182:
enägenheten till återgång och f
Page 183 and 184:
att de ofta ännu skola till en vis
Page 185 and 186:
derpå, att arterna af samma grupp
Page 187 and 188:
en karakter, som hos en ras gått f
Page 189 and 190:
sett Pallas’ Kulan med en dubbel
Page 191 and 192:
öfvertygad om, att icke ens en fä
Page 193 and 194:
utan skada för individen. Föränd
Page 195 and 196:
KAPITEL 6 Svårigheter för teorien
Page 197 and 198:
vill jag blott anföra, att svaret
Page 199 and 200:
skarpt begränsa dess geografiska u
Page 201 and 202:
För det andra måste många nu sam
Page 203 and 204:
honom i stånd att undfly fåglar e
Page 205 and 206:
andra djur i kampen för tillvaron.
Page 207 and 208:
med sådana abnorma vanor. Den som
Page 209 and 210:
hvilka det har blifvit fulländadt
Page 211 and 212:
menniskan? Om vi måste jemföra ö
Page 213 and 214:
Simblåsan hos fiskarna är ett god
Page 215 and 216:
gripa rof. Men hos rockorna finnes
Page 217 and 218:
detta enda organ vara olika, som bl
Page 219 and 220:
gå vidare till dess vi komma till
Page 221 and 222:
forskares skrifter; Milne Edwards h
Page 223 and 224:
Om till exempel endast gröna hacks
Page 225 and 226:
Ändamålsenlighet. Skönhet. Före
Page 227 and 228:
nat, fräken och nässlor. Samma re
Page 229 and 230:
Om vi antaga, att biens gadd urspru
Page 231 and 232:
ers och deras mellanformers homolog
Page 233 and 234:
KAPITEL 7 Instinkt. Instinkter jemf
Page 235 and 236:
det redan färdiggjorda arbetet. Om
Page 237 and 238:
Det är säkert enligt Hubers iaktt
Page 239 and 240:
gå framför och till och med bist
Page 241 and 242:
landet och Australien. Å andra sid
Page 243 and 244:
sin tur lägga sina ägg i andra f
Page 245 and 246:
trade. Jag kan icke finna större o
Page 247 and 248:
aldrig observerats i den andra arte
Page 249 and 250:
nits nära till hands, ty två elle
Page 251 and 252:
celler på andra sidan. I serien em
Page 253 and 254:
sin oefterhärmliga förmåga som b
Page 255 and 256:
urhålkningen spelar vid cellbyggan
Page 257 and 258:
ta för individen under dess lefnad
Page 259 and 260:
den i förra kapitlet omnämda talg
Page 261 and 262:
detta fall med teorien om ett natur
Page 263 and 264:
genom naturligt urval, kunna vi af
Page 265 and 266:
likaledes uppträda under två helt
Page 267 and 268:
KAPITEL 8 Bastardbildning. Skilnad
Page 269 and 270:
sig djupt öfvertygad om allmänhet
Page 271 and 272:
tas med frömjöl af en annan basta
Page 273 and 274:
sätter frön ”så lätt man kan
Page 275 and 276:
på att hybriderna af den indiska p
Page 277 and 278:
med bastarderna, ty deras fruktsamh
Page 279 and 280:
de dock med få undantag ytterst st
Page 281 and 282:
ildning ingalunda absolut beroende
Page 283 and 284:
elementet af en art skulle blifvit
Page 285 and 286:
vid arters kroasering icke blifvit
Page 287 and 288:
grad äro ogynsamma, och följaktli
Page 289 and 290:
är det vanliga resultatet, i det e
Page 291 and 292:
dess verkningar; förhållandet är
Page 293 and 294:
det finnes något okändt förening
Page 295 and 296:
tande i deras sexuela konstitution.
Page 297 and 298:
samheten, och Naudin har kommit til
Page 299 and 300:
domesticerade varieteter (mycket f
Page 301 and 302:
gen med större sannolikhet inträf
Page 303:
åda bero på graden af olikhet eme
Page 306 and 307:
da organiska former än på klimate
Page 308 and 309:
Om tidperiodernas längd, beräknad
Page 310 and 311:
af tidperioderna enligt vårt begre
Page 312 and 313:
vida långsammare än de flesta af
Page 314 and 315:
af skiffer och sandsten ända till
Page 316 and 317:
eller också kunna sediment aflagra
Page 318 and 319:
mil inåt landet, och jag reste 150
Page 320 and 321:
egt rum, och om vi se en art först
Page 322 and 323:
i Nya Skotland gamla med trädrött
Page 324 and 325:
sultat, såsom doktor Falconer nyli
Page 326 and 327:
ildas i arkipelagen blott under sä
Page 328 and 329:
med tillförsigt, men ett negativt
Page 330 and 331:
torn, som bebo olika djup ända til
Page 332 and 333:
dermera framträdt, ty de äro icke
Page 334 and 335:
vi draga den slutsatsen att från d
Page 336 and 337:
tre länder. Af denna volym har blo
Page 338 and 339:
centförhållandet emellan förgån
Page 340 and 341:
graden af förändring som de i på
Page 342 and 343:
naturligen borde föra dem till så
Page 344 and 345:
däggdjurens tillvaro i flera delar
Page 346 and 347:
existens beror. Om vi ett ögonblic
Page 348 and 349:
merna i olika delar af Europa, till
Page 350 and 351:
skulle icke vara fullt motsvariga;
Page 352 and 353:
grupper såsom fiskar och reptilier
Page 354 and 355:
ma ursprung. Deraf kommer det att g
Page 356 and 357:
från flera stadier af kritaformati
Page 358 and 359:
ioden eller brachiopoderna först u
Page 360 and 361:
undersökning af arterna i de två
Page 362 and 363:
jande perioden beslägtade ehuru i
Page 364 and 365:
ofullständighet, bör med rätta f
Page 366 and 367:
erna af nyare djur som tillhöra sa
Page 368 and 369:
områden, torra öknar, höga berg,
Page 370 and 371:
ersätta hvarandra. Han hör närbe
Page 372 and 373:
är nästan hvilken grad af flyttni
Page 374 and 375:
och antarktiska regionerna, och fö
Page 376 and 377:
stora nivåförändringar hafva int
Page 378 and 379:
ning att torka stammar och grenar a
Page 380 and 381:
lkomliga och några som sattes på
Page 382 and 383:
na som tillhöra Europa i jemförel
Page 384 and 385:
andra hade fästat liflig uppmärks
Page 386 and 387:
cket långt från hvarandra och haf
Page 388 and 389:
tligen hafva vi här allting gynsam
Page 390 and 391:
sydligaste ändan hafva vi det tydl
Page 392 and 393:
på europeiska slägten som blifvit
Page 394 and 395:
konstitutionel förmåga att motst
Page 396 and 397:
sprung till andra former under det
Page 399 and 400:
KAPITEL 12 Geografisk fördelning.
Page 401 and 402:
ägg icke kunna förflyttas af fåg
Page 403 and 404:
släppa fröen under ungarnas matan
Page 405 and 406:
med det antal som finnes på någon
Page 407 and 408:
något mindre nyttigt bihang än de
Page 409 and 410:
haf som skiljer öar från hvarandr
Page 411 and 412:
mig så väl motstod saltvattnets i
Page 413 and 414:
är hvad man kunde vänta, ty öar
Page 415 and 416:
från Porto Santo till Madeira har
Page 417 and 418:
portion än de högre; följaktlige
Page 419 and 420:
ta, antingen i större eller mindre
Page 421 and 422:
KAPITEL 13 Organiska varelsers öms
Page 423 and 424:
divergerade från en gemensam stamf
Page 425 and 426:
äro af den högsta betydelse i kla
Page 427 and 428:
da vår klassificering.” Men om A
Page 429 and 430:
ta. Alla föregående reglor och sv
Page 431 and 432:
na, så vore detta den enda möjlig
Page 433 and 434:
varierat efter de lifsvilkor för h
Page 435 and 436:
Det mest anmärkningsvärda fall af
Page 437 and 438:
Lepidoptera på Malayiska arkipelag
Page 439 and 440:
existerande pungdjur; eller också
Page 441 and 442: vissa klasser till detta mål, och
Page 443 and 444: likhet i typ hos medlemmar af samma
Page 445 and 446: it en gemensam karakter hos alla l
Page 447 and 448: hvilken klass de höra. De kunna va
Page 449 and 450: men de hafva inga antenner och dera
Page 451 and 452: Det skulle för en fågel, som för
Page 453 and 454: lifvit genom en långvarig modifika
Page 455 and 456: honingen, störta Sitarislarverna
Page 457 and 458: en mer eller mindre dunkel teckning
Page 459 and 460: verkar allenast genom bevarandet af
Page 461 and 462: ats har man sett ofullständiga nag
Page 463 and 464: klasser — de reglor naturhistorik
Page 465 and 466: KAPITEL 14 Rekapitulation och slut.
Page 467 and 468: mestiser af så många författare
Page 469 and 470: alla andra modifikationer försigg
Page 471 and 472: stor bland de organiska formerna; u
Page 473 and 474: kampen vara häftigast emellan dem;
Page 475 and 476: arts oberoende skapelse, men förkl
Page 477 and 478: de enligt den allmänna åsigten an
Page 479 and 480: öfver kupbiets beundransvärda ark
Page 481 and 482: fulla betydelsen af det märkvärdi
Page 483 and 484: egagnade till så olika ändamål,
Page 485 and 486: va förvärfvat oss någon förest
Page 487 and 488: emellan existerande ordningar. Orga
Page 489 and 490: qvämlighets skull. Detta må nu ic
Page 491: såsom en god måttstock på tidens
show all

OM ARTERNAS UPPKOMST

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?