OM ARTERNAS UPPKOMST

är verkan af mindre enformiga lefnadsförhållanden, som afvika från
stamarternas i vilda tillståndet. Någon sannolikhet finnes äfven för
Andrew Knights mening, att denna föränderlighet till en del står i
sammanhang med en rikligare tillgång på föda. Det synes äfven vara
klart, att organismerna igenom flera generationer måste lefva under
dessa nya förhållanden, innan någon märklig grad af variation kan
framträda hos dem, och att föränderligheten fortgår under flera generationer,
om organisationen en gång har börjat variera. Man känner
intet exempel på, att en föränderlig organism i kulturtillståndet förlorat
sin föränderlighet. Våra äldsta kulturväxter såsom hvetet gifva
ofta ännu i dag nya varieteter, och våra äldsta husdjur äro alltjemnt
mäktiga af förändring och förädling. Så vidt jag är i stånd att
döma efter ett långvarigt studium af ämnet, synas lefnadsförhållandena
verka på två vägar, — direkt på hela organisationen eller blott
på vissa delar, och indirekt genom att förorsaka rubbningar i det
reproduktiva systemet. Med afseende på den direkta verkan måste
vi komma ihåg, att i hvarje fall äro två faktorer verksamma, organismens
beskaffenhet och lifsvilkorens beskaffenhet, såsom Prof.
Weismann nyligen förfäktat och jag tillfälligtvis visat i mitt arbete
”Variation under domestication”. Den förra synes vara den vigtigaste,
ty nästan lika variationer uppkomma under så vidt vi kunna döma
olika förhållanden, och å andra sidan uppstå olika variationer under
vilkor som synas vara fullkomligt likformiga. Verkningarna på afkomman
äro antingen bestämda eller obestämda. De kunna anses såsom
bestämda, då alla eller nästan alla afkomlingar under flera generationer
modifieras på samma sätt. Det är ytterst svårt att komma
till någon slutsats om härledningen af de förändringar som på detta
sätt blifvit bestämdt inledda; föga tvifvel kan dock vara om många
små variationer, såsom att storleken beror på graden af föda, färgen
på födans beskaffenhet, hudens och pelsens tjocklek på klimatet etc.
Hvar och en af de ändlösa variationer som vi se i våra hönsfåglars
fjäderbeklädnad måste hafva någon verkande orsak, och om samma
orsak skulle verka likformigt under en lång serie af generationer på
många individer, skulle sannolikt alla modifieras på samma vis. Sådana
fakta som den invecklade och utomordentliga utväxten, som