OM ARTERNAS UPPKOMST

uppnått mogen ålder och måste utöfva all sin verksamhetskraft, skall
grundsatsen om ärftlighet i motsvarande period reproducera organet
i dess förkrympta skick vid samma mogna ålder, men sällan beröra
det hos embryot. Vi kunna således begripa den betydliga storleken
af rudimentära organer hos fostret i förhållande till andra delar och
dess mindre storlek hos den fullväxta. Men om hvarje steg af reduktionsprocessen
skulle gå i arf, icke i motsvarande ålder utan i
en mycket tidig lifsperiod skulle den rudimentära delen småningom
gå förlorad och vi skulle hafva ett fall af fullständigt försvinnande.
Grundsatsen om organisationens ekonomi som i ett föregående kapitel
utvecklats, enligt hvilken materialet för ett organs utveckling så
mycket som möjligt inbespares om organet icke längre är af nytta för
egaren, kan ofta härvid vara verksam och behjelplig till den totala
förlusten af ett rudimentärt organ.
Då närvaron af rudimentära organer således beror på benägenheten
hos hvarje del af organisationen som länge egt bestånd att gå i
arf, kunna vi inse i öfverensstämmelse med den genealogiska åsigten
om klassificering orsaken hvarföre systematikerna hafva ansett rudimentära
organer lika nyttiga eller stundom till och med nyttigare
än delar af hög fysiologisk vigt. Rudimentära organer kunna jemföras
med bokstäfver i ett ord, som ännu bibehållas vid stafning;
ehuru obrukbara vid ordets uttalande, äro de till nytta för ordets
härledning. Enligt åsigten om härstamning med modifikation kunna
vi antaga, att tillvaron af organer i ett rudimentärt, ofullständigt
och obrukbart skick eller helt och hållet felslagna, långt ifrån att
erbjuda någon större svårighet, som de helt visst göra för den vanliga
skapelseläran, kunde till och med blifvit härledd a priori i öfverensstämmelse
med här utvecklade åsigter.
Sammanfattning.
I detta kapitel har jag försökt att visa, att alla organiska varelsers
anordning från alla tider i grupp under grupp — att beskaffenheten
af den slägtskap som förenar alla nu lefvande och utdöda organismer
genom invecklade, radierande slägtskapslinier till ett fåtal stora