OM ARTERNAS UPPKOMST

förutsäga, att de allmänna och vidt spridda arterna af de större och
dominerande grupperna i hvarje klass skola slutligen blifva de herskande
och skapa nya dominerande arter. Då alla lefvande organiska
former äro ättlingar i rätt nedstigande linie från dem som lefde långt
före den siluriska tiden, kunna vi vara säkra, att den vanliga generationsföljden
aldrig blifvit bruten och att ingen syndaflod har ödelagt
hela jorden. Derföre kunna vi med ett visst förtroende se på en säker
framtid af lika oberäknelig längd. Och då det naturliga urvalet arbetar
blott i och för hvarje varelses bästa, skola alla kroppsliga och
intellektuela egenskaper fortgå emot fulländning.
Det är angenämt att betrakta ett stycke land, beklädt med många
växter af många slag, med fåglar sjungande i buskarna, med
kringfladdrande insekter, med maskar krälande i den fuktiga jorden,
och att tänka sig att dessa så omsorgsfullt utarbetade former, så olika
hvarandra och beroende af hvarandra på ett så inveckladt sätt, att
de alla äro bildade af lagar som ännu äro verksamma omkring oss.
Dessa lagar i vidsträcktaste bemärkelse heta: utveckling och fortplantning;
ärftlighet som nästan innefattas i fortplantningen; föränderlighet
i följd af lifsvilkorens indirekta och direkta verkan och af
hvila och verksamhet, en förökning i sådan proportion att den leder
till en kamp för tillvaron och såsom en följd deraf till naturligt urval
i förening med karaktersdivergens och förstörande af mindre förädlade
former. Sålunda följer af naturens krig, af hunger och död det
mest upphöjda ämne vi äro i stånd att fatta, bildandet af de högre
djuren. Det ligger storhet i denna åsigt, att lifvet med dess olika
förmögenheter af Skaparen ursprungligen blifvit inblåst i några få
former eller blott en enda; och att, under det denna planet har fortsatt
sitt kretslopp enligt gravitationens oföränderliga lag, från en så
enkel början utvecklats och alltjemt bildas otaliga de skönaste och
mest underbara former.