OM ARTERNAS UPPKOMST

andra djur i kampen för tillvaron. Möjligheten att i fossilt tillstånd
upptäcka arter med öfvergångsformer är derföre alltid liten, då de
hafva funnits i ringare antal än arterna med fullt utbildade organer.
Jag vill nu gifva två eller tre exempel på förändrade vanor hos
individerna af samma art. I hvarje fall är det lätt för det naturliga
urvalet att göra ett djurs skapnad lämplig för dess förändrade
lefnadssätt, eller särskildt för en af dess vanor. Det är likväl svårt
och för oss af ringa vigt att afgöra, antingen lefnadssättet förändras
först och organisationen sedan, eller om små modifikationer i organisationen
leda till förändring i lefnadssättet; sannolikt förändras båda
samtidigt. Bland fall af förändradt lefnadssätt vill jag blott anföra,
att många af de britiska insekterna nu lefva på utländska växter
eller på konstprodukter. Många exempel kunde anföras på föränderliga
lefnadsvanor: jag har ofta sett en flugsnappare i Sydamerika
(Saurophagus sulphuratus) sväfvande lik en tornfalk öfver en fläck
och sedan öfver en annan, och vid andra tillfällen har jag sett honom
stå stilla vid vattenranden och plötsligt dyka ned i vattnet lik en
kungsfiskare (Alcedo). I våra egna trakter se vi ofta talgoxen (Parus
major) klättra i träd lik en trädkrypare (Certhia); stundom dödar
den små fåglar genom slag i hufvudet liksom törnskatan (Lanius)
och jag har ofta hört och sett den bulta fröen af idegran emot en
gren och på detta sätt bräcka dem likasom nötkrakan (Nucifraga
caryocatactes). I Nordamerika såg Hearne ofta den svarta björnen i
flera timmars tid simma omkring i vattnet med vidöppen mun för
att fånga vatteninsekter likasom en hval.
Då vi ofta se individer af en art föra ett lefnadssätt helt olika andra
individers af samma art och andra arters af samma slägte, kunna
vi vänta, att sådana individer skola gifva upphof till nya arter med
andra lefnadsvanor och med en mer eller mindre ansenligt modifierad
kroppsbildning, olik deras ursprungliga typ. Och sådana fall
påträffa vi i naturen. Kan ett mera slående exempel anföras på ändamålsenligheten
i ett djurs organisation än hackspettens skapnad,
som sätter honom så väl i stånd att klättra i träd och gripa insekter
i barkens remnor? Dock finnas i Nordamerika hackspettar som lefva
hufvudsakligen af frukter och andra med långa vingar, som jaga