Sociala meddelanden. 1954: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Sociala meddelanden. 1954: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Sociala meddelanden. 1954: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
126<br />
Pfannenstill, Bertil: Sociologisk undersökning<br />
av Augustenborgsområdet i Malmö.<br />
Malmö: Malmö kommunala bostadsaktiebolag.<br />
1953. 94 sid. Kr 8,00.<br />
Undersökningar som har inriktats pä att<br />
ge underlag för planering av bostäder och<br />
bostadsområden har i huvudsak sökt sig<br />
fram på fyra olika vägar.<br />
I hopp om att nå fram till planer, som<br />
motsvarar »behoven» hos olika grupper av<br />
hushåll, har man frågat olika urval av boende<br />
om deras önskemål i fråga om en rad<br />
egenskaper hos bostaden och dess omgivningar.<br />
Vanligen har man inte kunnat vända<br />
sig till dem som i framtiden skall bo<br />
i de bostäder man planerar, utan man har<br />
fått nöja sig med ett urval av boende i<br />
allmänhet eller sådana som flyttat in i liknande<br />
bostäder ev. i ett liknande område.<br />
Men svaren på sådana frågor är, har det påpekats,<br />
i hög grad bestämda av de tillfrågades<br />
begränsade erfarenhet och överblick. De<br />
duger inte att utan vidare läggas till grund<br />
för ett planeringsprogram.<br />
I en del undersökningar har man nöjt sig<br />
med att försöka få reda på vilka egenskaper<br />
hos bostaden och dess omgivning som<br />
uppfattas som särskilt värdefulla resp. som<br />
brister och irritationsanledningar. På olika<br />
sätt har man också försökt mäta och inbördes<br />
gradera den vikt som tillmäts standarden<br />
på olika punkter. Även här har man<br />
anledning räkna med att en del boende är<br />
omedvetna om en del möjligheter till effektivering<br />
och andra förbättringar både i fråga<br />
om bostaden, dess utrustning och omgivning<br />
och i fråga om sättet att utnyttja dessa<br />
förutsättningar. Avsikten har därför i regel<br />
inte varit att använda dessa uppgifter<br />
direkt för ett program utan snarare att utnyttja<br />
dem som fingervisningar om på vilka<br />
punkter det finns anledning att söka efter<br />
nya lösningar vid framtida planering. —<br />
Undersökningsobjekten väljs därför rimligen<br />
bland sådana bostäder och bostadsområden<br />
som man har anledning tro fungerar<br />
särskilt väl.<br />
För att bättre kunna belysa den konkreta<br />
innebörden för de boende av skilda planlösnings-<br />
och utrustningselement har man<br />
SOCIALA MEDDELANDEN <strong>1954</strong>, NR 2<br />
Recensioner<br />
vidare gjort mer eller mindre intensiva undersökningar<br />
av boendets vanemönster inom<br />
olika hushållstyper och lägenhetstyper. De<br />
har framför allt tagit sikte på hushållsarbete,<br />
måltider och sömn men även kontakt<br />
med grannar och andra.<br />
Slutligen har man med hjälp av ingående<br />
arbetsstudier kunnat jämföra olika planlösnings-<br />
och utrustningsalternativ med<br />
hänsyn till tids- och arbetsatgång i olika<br />
avsnitt av hushållsarbetet.<br />
På uppdrag av Malmö kommunala bostadsaktiebolag<br />
har docent Bertil Pfannenstill<br />
vid sociologiska institutionen i Lund utfört<br />
en undersökning av Augustenborgsomràdet<br />
i Malmö. Frågorna i de intervjuer, som utgör<br />
undersökningens material, är av de typer,<br />
som karakteriserar de båda första och<br />
i viss utsträckning den tredje av de nämnda<br />
metoderna. Valet av metod, dvs. frågornas<br />
utformning, sätts emellertid inte i<br />
samband med några klart utformade, praktiskt<br />
motiverade frågeställningar. Det framgår<br />
visserligen av inledningen att såsom ett<br />
huvudsyfte för undersökningen bör betraktas<br />
att studera hur planeringsåtgärderna återverkar<br />
på människornas inställning till sina<br />
grannar och sitt bostadsområde. Men detta<br />
syfte fullföljs inte i fortsättningen och<br />
torde knappast ha kunnat fullföljas med<br />
det material författaren hade tillgång till.<br />
En sådan undersökning förutsätter antingen<br />
en jämförelse mellan två tidpunkter eller<br />
en jämförelse mellan områden, som planerats<br />
på olika sätt.<br />
Det rikhaltiga, om än till stor del inbördes<br />
orelaterade siffermaterialet saknar<br />
emellertid inte intresse, bl. a. därför att det<br />
på flera punkter erbjuder paralleller till<br />
Edmund Dahlströms undersökning i Hägerstensåsen<br />
och Hökmossen i Stockholm. Värdet<br />
begränsas å andra sidan av brister såväl<br />
i presentation som i analys. Genomgående<br />
saknas uppgifter om slumpfelsmarginalerna<br />
för de angivna procenttalen och för<br />
skillnaden i svarsfördelning mellan olika<br />
grupper. Några av författarens slutsatser är<br />
otillräckligt underbyggda. På åtskilliga<br />
punkter kunde och borde analysen otvivelaktigt<br />
ha drivits längre. Slutligen saknar<br />
man givetvis det avsnitt, där författaren
Change language