Sociala meddelanden. 1954: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

218
SOCIALA MEDDELANDEN 1954, NR 4
stärkande av universitetens förmåga att konkurrera om hjärnorna. Detta
skulle också vara högeligen önskvärt av en annan anledning: som ett medel
att garantera en lugn utveckling av samhällsvetenskaperna och ett ytterst
stimulerande utbildningsfält för alla de andra samhällsvetarna som skall ut
på det praktiska fältet.
Under trycket av vår växande kulturella kris har både behovet av en diskussion
på hög nivå av de mera allmänna frågorna och svårigheterna att
finna några deltagare i denna diskussion stegrats oerhört. Allteftersom det
kalla krigets tryck ökar blir många frågor, och inte bara de internationella,
inopportuna för de räddhågade. Om det kalla kriget skulle vara länge kan
själva vår ställning, som är grundvalen för vår frihet och därför också för
vårt inflytande, stå på spel, inte bara i Amerika utan också här i gamla världderi,
där samhällsvetenskaperna föddes och mognade.
Jag har inget annat råd att ge än att vi nu skall ådagalägga det mod som
är en del av vår stora tradition. Jag inser tillfullo att detta är ett hårt råd,
när det riktas till våra unga lärjungar, som inte har ålderns och de erkända
prestationernas inre säkerhet, och som har ett långt liv och en karriär framför
sig. Det är också skälet till att jag skulle känna mig synnerligen pessimistisk
beträffande de fria samhällsvetenskapernas framtid, om det kalla
kriget under lång tid framåt skulle bli den västerländska civilisationens lott.
Generationsväxlingen kommer alltså sannolikt att innebära en kumulativ försämring
av samhällsvetarnas ställning och frihet. Men för den äldre generationen,
som har upplevt traditionen och som representerar den och som vanligtvis
också löper så mycket mindre risker på grund av sin ställning och
sitt kortare livsperspektiv, blir rådet ett moraliskt imperativ att nu stå upp
och försvara sin sak.
V. Värdeproblemet. Detta för mig fram till det sista avsnittet av mitt föredrag,
där jag tänker göra några påpekanden om det allmänna värdeproblemet.
Jag har betonat att samhällsvetarnas ökade betydelse inom socialpolitiken
och tendensen att omforma samhällsvetenskaperna till social teknologi
dramatiskt understryker realiteten och betydelsen av detta problem. Jag har
framlagt mina synpunkter på de aspekter av detta problem som har samband
med den personliga moralen och med de institutionella förhållandena.
Jag skall behandla det logiska och metodologiska värdeproblemet här i slutet
av mitt föredrag. Det kan inte bli fråga om att ge en uttömmande framställning
på de få minuter jag har kvar. 1 Jag skall försöka att i all korthet
skissera min uppfattning.
Jag har nämnt att under mer än ett århundrade har de flesta samhällsvetare
varit överens om att en skarp skiljelinje måste dras mellan vad som är
och vad som bör vara. Vetenskapen är endast intresserad av att fastställa
fakta och de kausala sambanden mellan fakta. På denna basis kan man göra
'"Jfr An American Dilemma. The Negro Problem and Modern Democracy, 'Sew York,
1944, Kap. 1 och Appendices 1—8; jfr också företalet till den ongelska upplagan av The Political
Element in the Development of Economic Theory, London 1953.