Sociala meddelanden. 1954: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

More documents

Recommendations

Info

10 SOCIALA MEDDELANDEN 1954, NR 1 lian ikke husker noe. Hovedvekten legges på å påvise at vi her faktisk har med en av de abnorme personligheter å gjøre som erfaringsmessig er disponert for patologisk alkoholreaksjon. Regelen i vår straffelov om at bevisstløshei som skyldes selvforskyldt rus, ikke fritar for straff, blev i sin tid (1929) til mot protest fra psykiatrisk hold. Den var et offer til den offentlige opinion og det kan påvises med enkle tall at denne rettspsykiatriske konklusjon er altfor sjelden til at tilstanden får noen stor generalpreventiv betydning. Dertil kommer at en tilbøyelighet til patologisk rus altid vil kunne bedømmes som en tilstand av »varig sjelelig svekkelse», slik at det blir mulig å idømme sikring. I praksis blir det imidlertid oftere tale om bare straff. Ofte er det vanskelig å avgjøre hvor avvikende rusen har været i sin type, slik at det er tvilsomt om en står overfor bevisstløshet eller en mer eller mindre sterkt nedsatt bevisthet. Det er derfor heldig at denne differentialdiagnose i norsk rettspsykiatrisk praksis ikke spiller noen rolle, fordi tiltaltes rettslige stilling i begge tilfelle blir praktisk talt den samme. I begge tilfelle kan for eks. sikring idømmes istedenfor straff, men her vil retten være enda mindre tilbøyelig til å gjøre bruk av denne utveg. Hvis alkoholmisbruken har nådd det annet, det sykelige stadium, og alkoholisten har utviklet den karakterforandring som er typisk for dette stadium, kan han rettspsykiatrisk bedømmes som en person med varig svekkede s jelsevner, og altså idømmes sikring. Men stort set er våre psykiatre noe tilbakeholdende med denne konklusjon, og det er iallfall ikke nokk å kunne påvise at tiltalte har tapt kontrollen over sitt alkoholbruk. Positive symptomer på personlighetsforandring blir i regelen krevet. Det ville rimmeligvis være rasjonelt om praksis her kunne bli noe mere tøyelig, fordi straff alene ofte ikke vil strekke til overfor notoriske alkoholister, slik at en supplering med andre metoder kunne være rasjonelt. Ofte kan det stille seg slik at faren for gjentakelse av straffbare handlinger er nær knyttet til eventuelt fortsatt alkoholbruk. Dette synes ofte å fortone seg som en vanskelighet for retten og de psykiatriske sakkyndige. Igrunnen er problemet nokså enkelt. En må simpelthen vurdere faren for fortsatt alkoholmisbruk, og er slik fare tilstede, må konklusjonen bli fare for gjentakelse av straffbare handlinger, selv om det er på det rene at tiltalte i edru tilstand neppe ville finne på å gjøre noe straffbart. Spørsmålet om alkohol-sinnssygdommene har jeg med vilje ikke kommet inn på. Riktignokk danner de ofte sluttstenen på alkoholistens kliniske utvikling, men i praksis er det sjelden det går så langt, og enda sjeldnere at slike alkoholpsykoser får rettspsykiatrisk betydning — alkoholsjalusien er det eneste undtak, men også den vil i regelen ikke nå sinnssykelig grad, men bli â vurdere som en varig sjelelig svekkelse.
Några viktigare resultat från socialstyrelsens levnadskostnadsundersökning 1952 Socialstyrelsen utförde i början av år 1953 en undersökning av levnadskostnaderna under föregående kalenderår för ca 600 hushåll. Huvudresultaten föreligger nu och skall presenteras i följande artikel. Undersökningen är den första i sitt slag, som omfattar samtidiga uppgifter för tätorter och landsbygd. Därjämte ingår alla socialklasser och hushälistyper, och man eftersträvar sålunda ett tvärsnitt för hela svenska befolkningen. Det enda undantaget är anstaltshushållen. Resultatet av undersökningen har utnyttjats för revision i december 1953 av den budget, som ligger till grund för beräkningarna av levnadskostnadsindex. Utom för indexändamål brukar levnadskostnadsundersökningarnas resultat tas i anspråk i många olika sammanhang för att belysa konsumtionsvanor och levnadsnivå inom olika befolkningsgrupper. Samma undersökningsmetod har tillämpats som vid närmast föregående undersökningar, vilka avsåg tätorterna år 1948 och den egentliga landsbygden år 1951. Huvuddelen av materialet har sålunda insamlats genom intervjuer hos slumpmässigt valda hushåll, varvid man hos varje hushåll har efterfrågat deras utgifter och inkomster på olika poster. För en komplettering av detaljerna på livsmedelsposten ombeds varje hushåll att efter intervjun under två veckor bokföra alla livsmedelsinköp. Bokföringsperioderna sprids ut över ett helt år, för att säsongolikheterna skall utjämnas och denna bokföring pågår därför fortfarande. För en utförligare framställning av metodfrågan hänvisas till publikationen Levnadskostnaderna i tätortshushåll 1948 av socialstyrelsen samt till artikeln Levnadskostnaderna i landsbygdshushåll år 1951 (Soc. Medd. 1953:2, sid. 84). Stickprovet. Stickprovet har liksom vid tidigare undersökningar företagits i två etapper. Först har ett urval gjorts av intervjuområden, och inom dessa har ett antal hushåll utlottats. Härigenom uppnår man en viss koncentration av fältarbetet och kan begränsa kostnaderna. Stickprovet bygger denna gång på ett urval bestående av 71 primära urvalsenheter, som konstruerats inom statistiska centralbyrån i samband med förberedelserna för skapandet av centralbyråns utredningsinstitut. 1 Av de primära enheterna utgjordes 18 av större städer med omgivande mindre orter och landsbygd, vilka områden vart och ett bildade ett särskilt stratum och därigenom blev självskrivna som intervjuområden. De övriga 53 enheterna hade utlottats ur lika många strata. 1 Ej samma urval, som numera används av centralbyråns utredningsinstitut 11
Page 2 and 3: INLEDNING TILL Sociala meddelanden
Page 4 and 5: STOCKHOLM 1954 KUNGL. BOKTRYCKERIET
Page 6 and 7: II Social teori och socialpolitik.
Page 8 and 9: IV Ungdomsvårdsskolornas elever å
Page 11 and 12: Kriminologiske synspunkter på alko
Page 13 and 14: KRIMINOLOGISKE SYNSPUNKTER PÅ ALKO
Page 19: KRIMINOLOGISKE SYNSPUNKTER PÅ ALKO
Page 23 and 24: RESULTAT FRÅN SOCIALSTYRELSENS LEV
Page 33 and 34: FÖRLIKNINGSVÄSENDET, EN ÖVERSIKT
Page 35 and 36: Socialstyrelsens remissyttrande öv
Page 37 and 38: PER. ÖVERSIKTER: REGISTER, SOCIAL
Page 39 and 40: PER. ÖVERSIKTER: SOCIAL HEMHJÄLP
Page 41 and 42: PER. ÖVERSIKTER: SOCIAL HEMHJÄLP
Page 43 and 44: PER. ÖVERSIKTER: ARVSFONDEN, KONSU
Page 45 and 46: Indextal (år 1948 = 100) PER. ÖVE
Page 47 and 48: PER. ÖVERSIKTER: SYSSELSÄTTNING,
Page 49 and 50: RÉSUMÉ 39 Sociala Meddelanden Off
Page 51 and 52: de forces plus ou moins conscientes
Page 53 and 54: Arbetstiden under debatt. Affärsv
Page 55 and 56: Priser, levnadskostnader, konsumtio
Page 57 and 58: med frivilliga krafter m. m. avg. d
Page 59 and 60: sökningen relevant kunskap om för
Page 61 and 62: Itt». Det är för närvarande, be
Page 63 and 64: Förteckning över viss personal ho
Page 65 and 66: LOKALA ORGAN ANKNUTNA TILL SOCIALST
Page 67 and 68: LOKALA ORGAN ANKNUTNA TILL SOCIALST
Page 69 and 70: Ort Östra Frosta (Malm. J.) Eldsbe
Page 71 and 72:
LOKALA ORGAN ANKNUTNA TILL SOCIALST
Page 73 and 74:
Social teori och socialpolitik. I A
Page 75 and 76:
SOCIAL TEORI OCH SOCIALPOLITIK. I 6
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
SOCIAL TEORI OCH .SOCIALPOLITIK. I
Page 87 and 88:
DISPENSÄKTENSKAP OCH SKILSMÄSSOR
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
DEN VÄSTTYSKA REPUBLIKEN OCH DE UN
Page 101 and 102:
DEN VÄSTTYSKA REPUBLIKEN OCH DE UN
Page 103 and 104:
naföderskor under 16 år på grund
Page 105 and 106:
kunna genomföras under annan föru
Page 107 and 108:
I fråga om de båda sistnämnda se
Page 109 and 110:
PER. ÖVERSIKTER: FATTIGVÅRD 99 av
Page 111 and 112:
PER. ÖVERSIKTER: STATENS UTG. FÖR
Page 113 and 114:
PER. ÖVERSIKTER: LEVNADSKOSTNADSIN
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
PER. ÖVERSIKTER: KONSUMTIONSPRISIN
Page 123 and 124:
PER. ÖVERSIKTER: SYSSELSÄTTNING,
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
RÉSUMÉ 117 Sociala Meddelanden Of
Page 129 and 130:
ét« la préoccupation première,
Page 131 and 132:
Payment by results in the building
Page 133 and 134:
Sovjetunionen SCHISCHKIN, M. Rysk k
Page 135 and 136:
RIKSRÄKENSKAPS VERKET. Årsbok 195
Page 137 and 138:
skulle ha sammanfattat sina resulta
Page 139 and 140:
lemkomplexet, av human ömsinthet o
Page 141 and 142:
Social teori och socialpolitik. II
Page 143 and 144:
SOCIAL TEORI OCH SOCIALPOLITIK. II
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Hemhjälp åt gamla Av konsulent Ma
Page 153 and 154:
HEMHJÄLP ÅT GAMLA Socialvårdssys
Page 155 and 156:
Varpå beror dyrortsskillnaderna? D
Page 157 and 158:
VARPÅ BEROR DYRORTSSKILLNADERNA? 1
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
DEN PRIVATA KONSUMTIONEN ÅR 1952 1
Page 165 and 166:
DEN PRIVATA KONSUMTIONEN ÅR 1952 1
Page 167 and 168:
Levnadskostnadsindex och partiprisi
Page 169 and 170:
LEVNADSKOSTNADSINDEX OCH PARTIPRISI
Page 171 and 172:
LEVNADSKOSTNADSINDEX OCH PARTIPRISI
Page 173 and 174:
BOSTADSMARKNADSLÄGET HÖSTEN 1953
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
STATSTJÄNSTEMÄNNENS LÖNEFÖRHÅL
Page 187 and 188:
Kortare meddelanden Statistiska upp
Page 189 and 190:
PERIODISKA ÖVERSIKTER Register Sen
Page 191 and 192:
PER. ÖVERSIKTER: BYGGNADSVERKSAMHE
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
PER. ÖVERSIKTER: ÅLDERDOMSHEMMEN
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
PER. ÖVERSIKTER: SYSSELSÄTTNING O
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Théorie sociale et politique socia
Page 213 and 214:
MICHABUS, A. Grannskapshemrörelsen
Page 215 and 216:
Förenings väsen, kollektivavtal o
Page 217 and 218:
Socialvård BESKOW, B, Något om ar
Page 219 and 220:
Utredning ang. de enskilda psykopat
Page 221 and 222:
Social teori och socialpolitik. III
Page 223 and 224:
SOCIAL TEORI OCH SOCIALPOLITIK. III
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Foto ur Jndloenona Peoples SAGAN OM
Page 237 and 238:
SAGAN OM INDIANEN OCH HANS ÖVERMAN
Page 239 and 240:
SAGAN OM INDIANEN OCH HANS ÖVERMAN
Page 241 and 242:
SOCIALVÅRD OCH PSYKIATRISK VÅRD 2
Page 243 and 244:
SOCIALVÅRD OCH PSYKIATRISK VÅRD 2
Page 245 and 246:
ERSÄTTNING FÖR SKADOR VÅLLADE AV
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
ahemmen består som regel endast av
Page 253 and 254:
en redogörelse för den kritik, so
Page 255 and 256:
PER. ÖVERSIKTER: KOLLEKTIVAVTAL 24
Page 257 and 258:
PER. ÖVERSIKTER: KOLLEKTIVAVTAL 24
Page 259 and 260:
Löneförhållanden och sysselsätt
Page 261 and 262:
PER. ÖVERSIKTER: LÖNER FÖR TJÄN
Page 263 and 264:
PER. ÖVERSIKTER: LÖNER FÖR TJÄN
Page 265 and 266:
Page 267 and 268:
PER. ÖVERSIKTES: NYKTERHETSNÄMNDE
Page 269 and 270:
PER. ÖVERSIKTER: NYKTERHETSNÄMNDE
Page 271 and 272:
PER. ÖVERSIKTER: NYKTERHETSNÄMNDE
Page 273 and 274:
Page 275 and 276:
PER. ÖVERSIKTER: UTLÄNNINGAR 265
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
L'indemnisation des dommages causé
Page 281 and 282:
BAABÏ, K.-H. Die langfristige Entw
Page 283 and 284:
Danmark BöaiND. S. Tilvirkning og
Page 285 and 286:
iin introductory essay and notes by
Page 287 and 288:
anförandena och diskussionen vid m
Page 289 and 290:
Personalen och barnen vid barnkolon
Page 291 and 292:
PERSONALEN OCH BARNEN VID BARNKOLON
Page 293 and 294:
PERSONALEN OCH BARNEN VID BARNKOLON
Page 295 and 296:
De kommunala bostadstilläggen Av f
Page 297 and 298:
DE KOMMUNALA BOSTADSTILLÄGGEN 287
Page 299 and 300:
DE KOMMUNALA BOSTADSTILLÄGGEN 289
Page 301 and 302:
MATUTSKICKNING TILL GAMLA 291 Röda
Page 303 and 304:
Internationella arbetskonferensens
Page 305 and 306:
INTERNATIONELLA ARBETSKONFERENSENS
Page 307 and 308:
LÖNERNA UNDER TREDJE KVARTALET 195
Page 309 and 310:
Page 311 and 312:
Page 313 and 314:
Page 315 and 316:
Socialstyrelsens remissutlåtande o
Page 317 and 318:
3. att även framlägga resultat i
Page 319 and 320:
nat större, ju mindre stickprovet
Page 321 and 322:
Genève-konferens om urvalsundersö
Page 323 and 324:
PERIODISKA ÖVERSIKTER Senast i nr
Page 325 and 326:
PER. ÖVERSIKTEK: LEVNADSKOSTNADSIN
Page 327 and 328:
Page 329 and 330:
Nykterhetsvårdsklientelet under å
Page 331 and 332:
PER. ÖVERSIKTER: NYKTERHETSVÅRDSK
Page 333 and 334:
PER. ÖVERSIKTER: NYKTERHETSVÄRDSK
Page 335 and 336:
PER. ÖVERSIKTER: NYKTERHETSVÅRDSK
Page 337 and 338:
Sysselsättning och arbetslöshet T
Page 339 and 340:
PER ÖVERSIKTER: SYSSELSÄTTNING, A
Page 341 and 342:
Wages of workers in omnibus and car
Page 343 and 344:
Litteraturöversikt (11 mars—10 a
Page 345 and 346:
HACSER, P. M. Changes in the labor-
Page 347 and 348:
Storbritannien NIINILUOTO, Y. Om en
Page 349 and 350:
PER. ÖVERSIKTER: LITTERATUR 339 Ti
Page 351 and 352:
är på sin plats. Det hade kanske
Page 353 and 354:
Social trygghet i pensionernas tide
Page 355 and 356:
SOCIAL TRYGGHET I PENSIONERNAS TIDE
Page 357 and 358:
Page 359 and 360:
Page 361 and 362:
Page 363 and 364:
Vart skall jag vända mig? Några f
Page 365 and 366:
VART SKALL JAG VÄNDA MIG? 355 går
Page 367 and 368:
VART SKALL JAG VÄNDA MIG? 357 Och
Page 369 and 370:
STATUS OCH SOCIALGRUPP 359 Man kan
Page 371 and 372:
STATUS OCH SOCIALGRUPP tus i storst
Page 373 and 374:
STATUS OCH SOCIALGRUPP 363 Men i oc
Page 375 and 376:
STATUS OCH SOCIALGRUPP 365 mare att
Page 377 and 378:
undersökningen (anställda saknade
Page 379 and 380:
ställda inhämtas frän de nuvaran
Page 381 and 382:
förefaller i så fall det i kostna
Page 383 and 384:
PERIODISKA ÖVERSIKTER Register Sen
Page 385 and 386:
Page 387 and 388:
Page 389 and 390:
Page 391 and 392:
Page 393 and 394:
Page 395 and 396:
Byggnadsverksamheten i vissa städe
Page 397 and 398:
Page 399 and 400:
Omsättningen inom detaljhandeln å
Page 401 and 402:
PER. ÖVERSIKTER: OMSÄTTNINGEN INO
Page 403 and 404:
PER ÖVERSIKTER: SYSSELSÄTTNING, A
Page 405 and 406:
Page 407 and 408:
Aliens in Sweden as at the 1st Janu
Page 409 and 410:
Litteraturöversikt (11 april—10
Page 411 and 412:
frankrike Den franska bostadsnöden
Page 413 and 414:
FciXE, O. öffentliche Meinungsbild
Page 415 and 416:
Hudolf Meidner: Svensk arbetsmarkna
show all

Sociala meddelanden. 1954: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?