Sociala meddelanden. 1954: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

224 SOCIALA MEDDELANDEN 1954, NR 4
Sagan om indianen och hans överman
Av docent Börje Hanssen, Stockholms högskola
Den bittra sannsagan om de mellan- och sydamerikanska indianernas öde
sedan de vita tog deras land i besittning har ingen likhet med vår ungdoms
indianromaner. Den förtäljer i stället om slaveri hos den privilegierade kasten
av vita och mestiser samt om sjukdom och fattigdom. Den skulle också
kunna påminna oss själva om den tid när det feodala herreskiktet hade rätt
att kräva underdånighet och tjänster av de svenska bönderna och när piskan
ven över godstorparnas ryggar.
Den ekonomiska och ekologiska verkligheten har sin egen kärva tjusning
bortom individens lyckoföreställningar och estetik. Den sydamerikanske
godsägaren kan sätta sin egen förfinade kultur i tillvarons centrum
och göra den till enda värdelikare för sina egna handlingar och för de
underlydandes liv. Senoran kan förse sig med andliga skygglappar så att
hon tror sig och sina baler vara en social självklarhet. Båda kan hata socialismen
som den mindervärdiga >rasens> uppror. Antropologen å andra
sidan bygger som Jesus sin värdecodex på alla människors likhet — i
detta fall inför den så långt möjligt förutsättningslösa vetenskapen. Därför
blir han mer intresserad av den vardagliga tillvaron hos byarnas indianer
eller av de stora internationella folkmarknaderna än av hur haciendornas
ägare tillbringar sin fritid. Det förra är vad Internationella arbetsbyrån i
Genève har gjort i sitt stora arbete om »infödingsfolk», som till övervägande
del handlar om de amerikanska indianerna. 1 Det är en uppfordrande och
avslöjande bok, som med vetenskaplig grundlighet blottlägger det feodalsystem
som råder den dag i dag är bland Syd- och Mellanamerikas färgade
miljoner.
Man räknar med att det finns mellan femton och trettio miljoner indianer
och med dem kulturellt jämställda halvblod på den amerikanska kontinenten.
Endast omkring en halv miljon av dessa bor i Förenta staterna och
Canada. Resten lever söder om Rio Grande del Norte, gränsfloden mellan
Mexiko och USA. När de spanska erövrarna först uppenbarade sig i Sydamerika
levde dessa indianer i smärre grupper som knöts samman av blodsband,
totemföreställningar och en intim ekonomisk kooperation. Sedan
åkerbruket så småningom blivit huvudnäringen, betraktades jorden som dessa
bykommuners gemensamma egendom. Jorden brukades dels kollektivt,
dels — under senare tid — i familjevis utskiftade lotter. Stora allmänningar
brukar dock alltid omge åkermarken och utnyttjas till gemensamma
1 International Labour Office: Indigenous Peoples. Living and Working Conditions of
Aboriginal Populations in Independent Conntries. (Stadies and Reports. New Series, No. 35.)
Geneva: ILO, 1953. xviii + 628 sid. $ 4; 24 s.