Sociala meddelanden. 1954: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Internationella arbetskonferensens trettiosjätte
sammanträde
Av förste kanslisekreterare Sten-Eric Heinrici, socialdepartementet
293
Internationella arbetskonferensens trettiosjätte sammanträde hölls i Genève
under tiden 4—25 juni 1953. I sammanträdet, som hölls under ordförandeskap
av den amerikanske senatorn Irving Ives, deltog representanter
för 58 av arbetsorganisationens 66 medlemsstater och tillsammans uppgick
antalet vid konferensen närvarande delegater och experter till över 600.
Sverige deltog i konferensen med en fullständig delegation, dvs. två regeringsombud,
ett arbetsgivarombud och ett arbetarombud, jämte ett antal
experter. För den svenska delegationens sammansättning ävensom för konferenssammanträdets
dagordning har redogörelse tidigare lämnats i denna
tidskrift. 1
Till det av konferensen tillsatta utskottet för granskning av delegationernas fullmakter
hänsköts protester mot fullmakterna för arbetarrepresentanterna för Frankrike,
Irland, Iran och Italien, under motivering att de icke utsetts i samförstånd
med de mest representativa fackliga sammanslutningarna av arbetsgivare och arbetare
i respektive länder. Protesterna blev emellertid avvisade. Från arbetsgivarhåll
inlades protest mot den tjeckoslovakiska arbetsgivarrepresentantens fullmakt,
emedan denne vore tjänsteman i det tjeckoslovakiska ministeriet för den tunga industrin
och därför icke kunde anses representera de tjeckiska arbetsgivarna. Tvä
av utskottets tre ledamöter hemställde emellertid, att fullmakten skulle godtas, vilket
även blev konferensens beslut. — I likhet med vad fallet varit under de tre närmast
föregående konfcrenssammanträdena protesterade de tjeckiska och polska regeringsdelegaterna
mot att Kinas delegater utsetts av koumintangregeringen och icke
av den kinesiska folkdemokratiska republiken i Peking. Utskottet fann emellertid
de kinesiska representanternas fullmakter vara i ordning, vilket uttalande togs ad
notam av konferensen.
På sedvanligt sätt upptogs plenarsammanträdena under konferensen till
större delen av debatten om generaldirektörens årsberättelse, 2 vilken liksom
tidigare år gav en överblick över den allmänna ekonomiska situationen, socialpolitiken
och Internationella arbetsorganisationens verksamhet. I berättelsen
hade emellertid därjämte upptagits ett speciellt problem till mera ingående
behandling, nämligen frågan hur en produktivitetsökning kan leda
till höjd levnadsstandard. För att en högre produktivitet icke skall göra mera
skada än nytta fordras, heter det i berättelsen, att fyra villkor är uppfyllda,
nämligen 1) att produktivitetsfrämjande åtgärder vidtas i samråd och samverkan
mellan arbetsgivare och arbetstagare, 2) att resultatet av den ökade
produktiviteten fördelas rättvist, 3) att produktivitetsökningen icke leder
till arbetslöshet samt 4) att trivsel på arbetsplatsen eftersträvas.
Debatten, som samlade över 100 deltagare, kom att i stor utsträckning röra
sig kring frågan om produktivitetshöjningen, särskilt spörsmålet om för-
1 Se Soc. Medd. 1953: 10, sid. 615.
3 Den »skandinaviska) npplagan av Årsberättelsen har under ar 1953 utgivits pä svenska.