Sociala meddelanden. 1954: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Sociala meddelanden. 1954: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Sociala meddelanden. 1954: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
är på sin plats. Det hade kanske varit på sin<br />
plats med en diskussion om olika alternativ<br />
att dela upp såväl komponenter som indikatorer<br />
i sådana som mer direkt och sådana<br />
som indirekt anger respektive mäter levnadsstandarden.<br />
Med hänsyn till möjligheterna<br />
att inom överskådlig framtid få fram<br />
tillräckligt tillförlitliga data ställer jag mig<br />
sedan något undrande inför indikatorerna 1<br />
och 6. För att beräkna återstående medellivslängden<br />
vid födseln fordras, vid enklaste<br />
mätförfarande, kännedom om antalet<br />
avlidna personer i skilda åldersklasser under<br />
en viss period, i regel ett, fem eller<br />
tio år, samt totalantalet levande i motsvarande<br />
åldrar vid periodens början och slut.<br />
Med kännedom om hur svårt det kan vara<br />
ott få reda på den levande befolkningens<br />
fördelning på ålder vid viss tidpunkt i länder<br />
som är relativt välutvecklade, förefaller<br />
det synnerligen svårt att dessutom fastställa<br />
antalet avlidna och dessas fördelning<br />
på åldrar under en period. Det hade kanske<br />
varit enklare och nästan lika tillförlitligt<br />
att man till en början nöjt sig med det<br />
allmänna dödstalet •—• antalet avlidna i<br />
relation till totalfolkmängden —• kombinerat<br />
med uppgifter om åldersfördelningen<br />
bland de levande. Ett dylikt material möjliggör<br />
standardberäkningar som relativt tillförlitligt<br />
kan eliminera de olikheter mellan<br />
skilda länder i det allmänna dödstalet<br />
som beror på olika åldersstrukturer, vilka<br />
olikheter kommittén särskilt fäster avseende<br />
vid i diskussionen om det allmänna<br />
dödstalet.<br />
Indikator nr 6, procenten arbetslösa inom<br />
den ekonomiskt aktiva delen av befolkningen,<br />
kan ge en utgångspunkt för jämförelser<br />
mellan de relativt högindustrialiserade länderna<br />
i fråga om arbetsmarknadssituationen;<br />
det förefaller mig däremot så gott som<br />
helt meningslöst att med ledning av procenten<br />
arbetslösa söka jämföra dessa länder<br />
å ena sidan och underutvecklade agrarländer<br />
å den andra. Hur definiera begreppet<br />
arbetslös så att det ger mening åt en jämförelse<br />
mellan de afrikanska och de västeuropeiska<br />
staterna i fråga om arbetsmarknadssituationen?<br />
Det nu sagda är emellertid enbart några<br />
detaljer rörande ett djärvt reformförslag<br />
som i de grundläggande resonemangen och<br />
RECENSIONER 341<br />
i fråga oin flertalet förslag är präglat av<br />
verklighetssinne. Man må livligt hoppas att<br />
rapporten från sexmannakommittén skall bli<br />
noggrant studerad och rekommendationerna<br />
med det snaraste omsatta i verkligheten i<br />
största möjliga omfattning.<br />
S. M.<br />
l\ra mut på äldre dur. Stockholm : Svenska<br />
socialvårdsförbundet, 1953. 130 sid.<br />
Kr 6.<br />
I den pä olika håll pågående diskussionen<br />
om åldringsvården finner man ganska<br />
få inlägg, som effektivt kan bidra till att<br />
lösa de problem, som många åldringar, delas<br />
anhöriga eller de socialvårdandc organen<br />
ser och känner i själva frågeställningen om<br />
samhället och åldringsvården. När det stundom<br />
uppenbarar sig någon som tar upp<br />
och sakkunnigt behandlar t. o. m. en mindre<br />
del av det aktuella problemkomplexet,<br />
blir man därför verkligt glad.<br />
För envar som under någon längre tid<br />
aktivt deltagit i socialt arbete är det uppenbart,<br />
att många åldringar, särskilt ensamboende<br />
sådana, av oförstånd eller på<br />
grund av oförmåga använder sig av en alltför<br />
ensidig och med hänsyn till deras behov<br />
ganska olämplig kost. Icke sällan kan<br />
nian också observera att åldringar, som<br />
måste omhändertas på sjukhus eller på<br />
ålderdomshem, efter en ganska kort tid med<br />
lämplig diet kryar på sig så att de sedan<br />
kan klara sig själva. En i tid anordnad<br />
tillsyn för sådana åldringar kan säkert<br />
hjälpa dem undan sådana krämpor som beror<br />
på felaktig kost.<br />
I samband med utökningen av hemhjälpen<br />
för åldringar har det också särskilt<br />
observerats, att stora svårigheter föreligger<br />
för en del åldringar att laga sin mat.<br />
Frågan om hemsändning av färdiglagad mat<br />
till åldringar har också tagits upp till speciell<br />
behandling i detta nummer av <strong>Sociala</strong><br />
Meddelanden. Här skall emellertid påpekas,<br />
att den moderna djupfrysningstekniken<br />
säkerligen kommer att finna hittills<br />
okända vägar för kringföring av fullvärdig,<br />
färdiglagad djupfryst mat till rimliga<br />
priser.<br />
Hur än tekniken kommer att utvecklas,<br />
torde man dock få räkna med att det stora