Sociala meddelanden. 1954: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

VARPÅ BEROR DYRORTSSKILLNADERNA? 149
Innan en närmare analys av bostadskostnaderna görs, är det anledning
att något dröja vid huvuddragen av de för denna post använda beräkningsmetoderna.
För varje ort uppdelades bostadsbeståndet på lägenheter
färdigställda senast 1945 (äldre lägenheter) och sådana färdigställda åren
1946—1951 (nya lägenheter). Det bör påpekas att antalet uppgifter rörande
hyrans storlek i lägenheter, som färdigställts år 1951, är relativt
litet. Detta har medfört att medelhyrorna år 1951 för nya lägenheter torde
vara något för låga. Inom vardera av dessa åldersgrupper uppdelades
lägenheterna på 5 kvalitetsgrupper (med ev, badrum och wc; med ev, utan
badrum, med wc; med ev, utan badrum, utan wc; utan ev, med wc samt
utan ev och wc) och 3 storleksgrupper (1-, 2- och 3-rumslägenheter) eller
på inalles 15 grupper. För varje grupp uträknades medelhyran (inkl.
kostnaden för bränsle för uppvärmning) dels för varje åldersgrupp och dels
för de båda grupperna sammanslagna. Sistnämnda medelhyror sammanvägdes
sedan till en genomsnittlig mcdelhyra för ortens hela lägenhetsbestånd.
Som vikter användes procenttal utvisande fördelningen av bostadsbeståndets
15 kvalitets- och storleksgrupper i Stockholm. Sammansättningen av
bostadsbeståndet på den enskilda orten inverkar således ej på den genomsnittliga
medelhyrans storlek men väl medelhyran för var och en av de 15
grupperna.
För att få ett närmare grepp på frågan om bostadskostnaden, särskilt vad
det avser hyresnivån i äldre och nyare lägenheter samt relationerna mellan
dessa två nivåer, har hyresläget undersökts med ledning av det för dyrortsgrupperingen
insamlade statistiska underlaget i de städer och övriga större
tätorter, i vilka en mera allmän hyresmarknad finns, som regel orter med
minst 5 000 invånare. Sammanlagda antalet sådana orter utgör 134. För en
var av de båda åldersgruppernas lägenheter har medelhyror beräknats på
följande sätt för varje ort. De för dyrortsgrupperingen använda medelhyrorna
har beträffande lägenheter med ev reducerats med den kostnad för
bränsle, som överskjuter bränslekostnaden hösten 1939, och vad beträffar
lägenheter utan ev, med hela bränslekostnaden. Rätteligen borde värmeledningslägenheternas
hyror ha minskats med även »fredsbränslekostnaden»,
men för att spara tid och arbete har detta icke gjorts. Någon nämnvärd betydelse
för de framkomna resultaten torde denna inkonsekvens icke ha.
De för varje kvalitets- och storleksgrupp i det äldre beståndet framräknade
medelhyrorna har sammanvägts med vikter, som bestämls av det äldre
lägenhetsbeståndets sammansättning i Stockholm. I fråga om nya lägenheter
har man enbart medtagit sådana som är fullt modernt utrustade — med
ev, eget badrum och wc. Hyrorna i de tre storleksgrupperna (1-, 2- och 3rumslägenheter)
har likaledes sammanvägts enligt sammansättningen i
Stockholm.
Det har befunnits ändamålsenligt att i efterföljande analys av bostadskostnaden
finna en annan indelningsgrund än själva dyrortsindelningen. I
efterföljande tablå vilken bygger på medelhyrorna (inkl. total bränslekostnad)
i samtliga totalt hyresräknade orter — inalles 306 — visas att medel-