Sociala meddelanden. 1954: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

STATUS OCH SOCIALGRUPP 365
mare att knyta an till språkbruket, dvs. intervjua folk, så som Svenska Gallup
faktiskt gjort i detta fall.
Det är den väg som Centers har gått och som Warner och hans efterföljare
kanske borde gå. Men det har sina risker att vädja till folkets röst.
Vi antar att vi har hypoteser (A) om antalet samhällsklasser, (B) om skillnaderna
mellan dem. Då prövar man hypoteserna genom att intervjua ett
lämpligt stickprov.
Deras uttalanden kan (A) bekräfta hypoteserna; då blev det som man
ville. (B) falsifiera hypoteserna; då kan man reagera olika:
(a) man accepterar resultatet. Gallup frågade år 1939, vilken samhällsklass
de intervjuade räknade sig till. Överklass, medelklass eller underklass?
Han fick 6 % överklass, 88 % medelklass, fi c 'c underklass.
Det hade han knappast väntat.
(b) man accepterar inte utan ändrar frågor eller teknik.
(i) Hypoteserna bekräftas. Centers exempelvis ökade ut Gallups tre
klasser med en fjärde, arbetarklassen. Då räknade sig 50 ^ dit och
medelklassen sjönk till ca 40 %. Då var Centers nöjd. Eller Hollingshead,
som tror på Warner, träffar i Elmstown på folk, som
säger att det finns inga samhällsklasser. Han fortsätter att mangla
dem tills de säger vad han kan godta.
(ii) Om nu folkets röst mot förmodan inte ger det besked man vill? Jag
har inget exempel. Det kan betyda att man ej erkänner den snöpliga
utgången eller också försöker på nytt tills man når (i).
Risken är alltså att somliga forskare är alltför fästa vid sina hypoteser.
Varför? Ja bl. a. därför att det här är ett intressant område, inte bara för
forskare. Författare, t. ex. Sinclair Lewis och John Marquand behandlar
gärna klassproblem och Warner arbetar in dem i sin framställning. Men
tyvärr kan det gå åt motsatt håll också. Så känd som Warner är, riskerar
man att hans sexklassystem i någon mån accepteras i amerikanskt språkbruk.
Det skulle passa honom förträffligt att grunda sin metod på det
språkbruk hans metod skapat. Sådant kallar amerikanska metodologer (det
finns sådana) Selfvalidation.
Men jag undrar om vi inte löper samma risk i Sverige. Valstatistikens
tre socialgrupper har använts i så många sammanhang att de på sätt och
vis slagit igenom, utom på statistiska centralbyrån. De anknyter ju också
till den vanliga föreställningen om tre samhällsklasser. Det är en viss
risk för att de redan påverkat språkbruket. En bekräftelse där är kanske
inte så mycket värd. Men skulle så vara, så har man i alla fall vunnit en
sak. Det sociologiska begreppet socialgrupp anknyter då direkt till språkbruket.
Och det är inte många sociologiska begrepp man kan säga det om.