Sociala meddelanden. 1954: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Sociala meddelanden. 1954: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Sociala meddelanden. 1954: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
242 SOCIALA MEDDELANDEN <strong>1954</strong>, NR 4<br />
ser med bestämt avgränsade arbetsuppgifter.<br />
Beträffande abortrådgivningsfrågorna föreslår<br />
utredningen att dessa 1 organisatoriskt<br />
avseende skall anknytas till en framtida<br />
allmänt familjcrfidgivande verksamhet.<br />
Styrelsen ansluter sig till denna tanke, vilken<br />
ligger helt i linje med styrelsens uppfattning<br />
att abortärendena icke bör behandlas<br />
fristående utan i nära samband med andru<br />
barna- och familjevardsärenden.<br />
I detta sammanhang erinrar styrelsen om<br />
att den framtida utformningen av samhällets<br />
barna- och familjevårdande verksamhet<br />
är föremål för barnavårdskommitténs prövning.<br />
Det skulle uppenbarligen vara olämpligt<br />
att dessförinnan ta ställning till frågan<br />
om organisationen av den abortprofylaktiska<br />
verksamheten och familjerådgivningen och<br />
binda sig för en fristående organisation,<br />
som måhända icke kan inpassas i det blivande<br />
systemet. Styrelsen vill därför föreslå,<br />
att den nuvarande organisationen bibehålls<br />
orubbad till dess möjlighet föreligger att i<br />
anslutning till barnavårdskommitténs blivande<br />
förslag överblicka det sätt, på vilket<br />
barna- och familjevården organisatoriskt<br />
Lör utformas.<br />
Socialstyrelsen delar de sakkunnigas<br />
uppfattning om olämpligheten av en helt<br />
centraliserad beslutanderätt i abortärenden.<br />
För närvarande är beslutanderätten decentraliserad<br />
i så måtto, att en abort får företas<br />
på intyg, avgivna av två läkare utom<br />
i sådana ärenden, som omfattas av euger.iska<br />
indikationer eller avse rättsinkapabla<br />
kvinnor, i vilka fall avgörandet ligger hos<br />
medicinalstyrelsen. Anordningen med tvåläkarintyg<br />
bör icke, ehuru kritiserad, helt<br />
förkastas under förutsättning att möjligheter<br />
skapas för riktiga beslut, fattade av<br />
särskilt kvalificerade läkare, av vilka en<br />
bör vara tjänsteläkare. Medicinalstyrelsen<br />
skulle liksom hittills handlägga ärenden<br />
av eugenisk karaktär och beträffande rättsiukapabla<br />
kvinnor.<br />
Socialstyrelsen delar abortutredningens<br />
t/ppfattning ntt det ur ett viktigt önskemål,<br />
att sexualundervisningen blir bättre ordnad.<br />
Styrelsen tillstyrker utredningens förslag<br />
om kostnadsfri preventivmcdelsrfidgivning<br />
hos vissa läkare. Knligt styrelsens mening<br />
bör emellertid även distriktssköterskorna<br />
och barnmorskorna erhålla sådan utbild<br />
ning, att de kan meddela preventivmedelsrådgivning<br />
och i samband därmed lämna<br />
kvinnorna erforderlig hjälp.<br />
Dyrortsgradering av sociala förmåner i<br />
Danmark. I det danska socialministeriets<br />
organ Socialt tidsskrift har ministeriets<br />
statsvetenskaplige konsulent Henning Friis<br />
nyligen (i nr 11—12, 1953) publicerat en<br />
artikel, som belyser i vilken utsträckning<br />
inkomstgränser och beloppen av olika sociala<br />
förmåner varierar mellan skilda delar<br />
av landet. Företeelsen benämns i Danmark<br />
'aftrapning'.<br />
I flertalet dylika sammanhang är Danmark<br />
indelat i tre delar, nämligen Stor-<br />
Köpenhamn, övriga städer jämte tätorter<br />
med minst 1 500 invånare samt landet i<br />
övrigt. Den danska indelning, som svarar<br />
mot den svenska dyrortsindeln ingen, är således<br />
mycket enkel.<br />
Skillnaden mellan de tre ortsgrupperna<br />
Ur betydande både i fråga om inkomster och<br />
förmånsbelopp. Om inkomstgränsen (för<br />
sjukkassor, olycksfallsförsäkring, bidragsförskott)<br />
för Stor-Köpenhamn sätts till 100,<br />
så blir gränsen för mellangruppen 88—93 och<br />
för den lägsta gruppen 74—86. I fråga om<br />
förmånsbeloppcn växlar förhållandena från<br />
förmån till förmån. Som exempel kan nämnas<br />
att folk- och invalidpensionsbeloppen<br />
för mellangruppen ligger vid 87—88 % och<br />
för den lägsta gruppen vid 74—75 % av beloppet<br />
för Stor-Köpenhamn. Dagpenninghjälpen<br />
efter födelser utgör för mellangruppen<br />
80 % och för den lägsta gruppen<br />
61 % av beloppet i Stor-Köpenhamn. Sjukkasscbeloppen<br />
och beloppen för arbetslöshetsunderstöd<br />
är inte centralt reglerade,<br />
men man finner att de faktiska genomsnittsbeloppcn<br />
varierar avsevärt mellan de<br />
tre ortsgrupperna. Sålunda utgör den' genomsnittliga<br />
sjukpenningen för mellangruppen<br />
88 % och för den lägsta gruppen<br />
52 % av beloppet för Stor-Köpenhamn.<br />
Skillnaderna i inkomstgränscr och i belopp<br />
har i vissa fall motiverats med olikheter<br />
i löner och i andra fall med olikheter<br />
i levnadskostnader. Några statistiska undersökningar,<br />
liknande de svenska dyrortsundersökningarnn,<br />
har dock aldrig utförts i<br />
Danmark.<br />
Den nämnda uppsatsen innehåller även
Change language