Sociala meddelanden. 1954: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

136 SOCIALA MEDDELANDEN 1954, NR 3
åt det kalla kriget och förberedelserna till ett eventuellt tredje världskrig.
Samhällsforskare av alla slag används nu för alt planera den psykologiska
krigföringens strategi och taktik. I det kalla kriget och i förberedelserna för
ett eventuellt världskrig finns det naturligtvis många andra praktiska uppgifter
för samhällsforskarna än att ge råd i fråga om propaganda.
Det är svårt att veta hur ryssarna utformar sin utländska propaganda och
i vilken utsträckning de på liknande sätt försöker planera för totalt krig
genom att ersätta det gammaldags sunda förnuftet, stelnat till marxistisk
dialektik, med förbättrade vetenskapliga metoder. Men det är ett faktum att
man i Amerika allteftersom det kalla kriget har intensifierats och möjligheten
av ett tredje världskrig allvarligt tagits med i beräkningen, i allt
högre grad har engagerat både samhällsvetare och naturvetare i krigsarbetet:
direkt för regeringen och dess mångfald av politiska och militära institutioner,
eller indirekt i alla möjliga slags arbetsuppgifter, som lämnas ut
till universiteten och betalas av regeringen. Ett mycket stort antal samhällsvetare
i Amerika är nu helt eller delvis engagerade i sådana arbeten och
det kanske inte dröjer så länge, innan majoriteten är det. Samma tendens
är märkbar i andra västliga länder, även om den inte alls är så utpräglad
som i Amerika.
Av alla de skiftande uppgifter, som står i samband med det kalla kriget
och förberedelserna till ett eventuellt tredje världskrig, är naturligtvis den
som har att göra med den psykologiska krigföringen lättast att observera
och bilda sig ett omdöme om. I Amerika har kravet på en intensifiering av
detta slags utlandspropaganda framställts gång på gång under många ar.
I samband med det senaste presidentskiftet vann detta populära krav ökad
styrka och under någon tid härskade överdrivna föreställningar om den psykologiska
krigföringens möjligheter.
Jag är själv skeptisk beträffande användandet av samhällsvetenskapliga
metoder inom den psykologiska krigföringen, huvudsakligen därför att jag
är ytterst tvivlande beträffande effektiviteten av propagandan till utlandet,
sådan den vanligtvis utformas. Av vad jag har observerat av propagandan
under och efter kriget har jag fått ett starkt intryck av att dess verkan i de
flesta fall är mindre än noll, dvs. negativ, så snart den går utanför den enkla
uppgiften att ärligt sprida nyheter och vederhäftig information, inklusive
riktiga upplysningar om den politik, som bedrivs av den regering som står
bakom propagandan. Jag tror att detta är riktigt även när det gäller propaganda
som emanerar från en totalitär regering. Och psykologisk krigföring
och demokrati passar avgjort illa ihop.
En demokratisk regering, som försöker påverka främmande nationer genom
en skickligt anlagd propaganda, kan inte undgå att få sina ansträngningar
släckta eftersom en demokrati inte är likriktad. Det kommer aldrig
att bli möjligt att samordna alla som talar och handlar. Inte bara gemene
man utan också personer i hög samhällsställning kommer ständigt att tala
i nattmössan — ur propagandaledarnas synpunkt — och vad de säger måste
snabbt radieras över världen för att hindra att det utnyttjas av motpropa-