Sociala meddelanden. 1954: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

364
SOCIALA MEDDELANDEN 1954, NR 6
Den här skalan tillämpas nu på kortregistret över säkra medlemmar i
de sex klasserna. Då får man fram poänggränserna för alla klasserna och
de skall inte ha någon överlappning alls eller mycket litet, enligt Warner.
I sin fältstudie på Jonesville kom han fram till de här faktorerna och den
här avvägningen, därför att sambandet mellan EP-metoden och ISC utformad
så här blev -p- 0,972. Då har Warner till det yttersta pressat möjligheterna
i Jonesviiles data. Lika fullt tror han att sambandet blir lika starkt
i hela USA. Och han skriver mycket trosvisst. Det är fara värt att en ung
forskare, som finner sämre överensstämmelse, får för sig, att det är fel
på honom i stället för på metoden.
Warner kan inte få fram något kriterium på sin skala, för han har använt
de bästa statusvariablerna i den, även folks subjektiva uppfattning
av samhällsklass, som ju är hans utgångspunkt. På ett fåtals utsago vilar
hela hans resultat i fortsättningen. Då är det egendomligt att han inte insett
betydelsen av att välja ut dem efter en bestämd och statistiskt rimlig
metod. Warners arbetssätt behöver prövas på det sättet, att två Warneriter
oberoende av varann och med hjälp av var sin grupp intervjuoffer fördelar
invånarna i en stad på samhällsklasser. Hur stämmer då deras resultat
överens?
Naturligtvis har vi använt oss av begreppet socialgrupp även i Sverige,
framför allt i valstatistiken. De som bearbetade röstsiffrorna märkte att
exempelvis i Stockholm arbetarpartiernas andel av rösterna skiftade starkt
från distrikt till distrikt. Det låg nära till hands att sätta detta i samband
med andra förhållanden i valdistrikten så som de framgick av röstlängden.
Kön och ålder har ett visst intresse, men yrkesbeteckningen tedde sig
mera lockande. Det var relativt lätt att avgränsa arbetaryrkena till en socialgrupp,
arbetare. Återstoden delades upp i en högre, socialgrupp nr 1, och
en lägre, socialgrupp nr 2, med hjälp av sunt förnuft. De statistiker på
centralbyrån, som gjort den uppdelningen, har tydligen tagit hänsyn till
vad man visste om utbildning, inkomst etc. i olika yrken.
Valstatistikens socialgrupp bygger alltså på en informell sammanvägning
av de olika yrkenas anseende. Men observera att detta socialgruppmått
genom sin användning hade ett klart kriterium. Socialgrupperna borde
avgränsas så att ju högre procent socialgrupp 3, som ingår i ett valdistrikt,
desto högre andel av rösterna skulle gå till arbetarpartierna. Det
här socialgruppsbegreppet bygger alltså enbart på yrkesbeteckningarna
men kriteriet, dvs. röstfördelningen i valdistriktet, betyder att både politisk
åsikt och val av bostadsdistrikt påverkat utformningen av socialgrupperna.
Vad de betyder numera är svårt att säga, för förhållandena kan ha
ändrats och de förskjutningar man har gjort, gick efter andra principer,
t. ex. om vederbörande yrkesgrupp tillhör LO eller TCO. Men det är vackert
så, att socialgrupperna i valstatistiken en gång haft ett kriterium. Valstatistikens
socialgrupper har en tid använts som ett allmänt mått på stratifiering
och om man prompt ville ha ett kriterium på dem, så ligger det kanske när-