Sociala meddelanden. 1954: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

STATUS OCH SOCIALGRUPP 363
Men i och med att vi lämnat social status och gått över till socialgruppsamhällsklass,
så dyker genast en annan svårighet upp. Hur oklara de termerna
än är, så tycks dock språkbruket uppfatta dem som grupper i den
meningen att i varje grupp har medlemmarna en viss intressegemenskap
och umgås huvudsakligen med varann. Man behöver naturligtvis inte definiera
socialgrupp-samhällsklass så, men man kan göra det. Warner började
undersöka stratifieringen i en mindre stad. Där kunde han studera
den med hjälp av invånarnas inbördes kontakter och umgänge. När han
sedan går över till storstäder eller USA överhuvudtaget, så tvingas han
över till att använda de vanliga statusfaktorerna men behåller ändå kravet
på ett samspel inom socialgruppen-samhällsklassen i några av sina alltför
talrika och alltför oklara definitioner på begreppet. Det är enklast att
gå direkt på de två viktigaste mätmetoder, alltså operationella definitioner,
som Warner ger i Sociat Class in America, nämligen Evaluated Participation
(EP) och Index of Status Characteristics (ISC).
Evaluated Participation, dvs. bedömning av umgänge och kontakter, är
naturligtvis lättast i en småstad. Men den går att använda i en storstad,
om man låter sina bedömare bedöma bara sådana som de känner till. Här
är två urvalsproblem, som Warner tar mycket lätt på. Han sammanfattar
metoden i sju punkter.
1. Man intervjuar flera personer om klasserna i staden för att få en allmän
uppfattning.
2. Man tar fasta på namnen på de familjer, som de intervjuade är eniga om
att placera i en bestämd klass.
3. Med hjälp av de namnen kan man bestämma anseendet hos olika församlingar
och föreningar, så man vet vilka samhällsklasser de omfattar.
4. Man kan också använda namnen till att bestämma ett antal av deras
jämlikar och på det sättet öka ut listan på säkra namn.
5. De klassplacerade församlingarna och föreningarna begagnas till att placera
sina medlemmar i samhällsklass.
6. Listan på placerade utökas ytterligare.
7. Man sätter sina data på kortregister.
Det är omöjligt att få in en hel storstads befolkning i ett sådant register.
Warner nöjer sig också med rimligt antal namn i varje samhällsklass. Han
räknar med de vanliga 3 klasserna. Over-medel-underklass, men har delat
alla tre i en övre och en nedre klass, så att han får sex. Nu har han alltså
ett antal representanter för alla sex. Dem använder han som utgångsmaterial
för ISC. Det måttet är sammansatt av fyra faktorer.
1. Faderns yrke. Graderas från 1 (det högstn) till 7 (det lägsta). Vägs
med 4.
2. Inkomstkällan. Ärvda pengar är finast, 1. Understöd lägst, 7. Vägs
med 3.
3. Bostadsstandard. Från 1 till 7. Vägs med 3.
4. Bostadsdistrikt. Från 1 till 7. Vägs med 2.