Sociala meddelanden. 1954: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Sociala meddelanden. 1954: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Sociala meddelanden. 1954: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
sökningen relevant kunskap om förhållandena<br />
i den population från vilken urvalet<br />
skall göras. Under sådana förhållanden är<br />
man hänvisad till mer eller mindre intelligenta<br />
gissningar vid valet av urvalsmetod<br />
oCh urvalsfraktion(er). Rekommendationerna<br />
i H-H-M:s bok kan här ge den intelligente<br />
läsaren ett gott stöd. Faran med boken<br />
är att läsaren mekaniskt använder de<br />
amerikanska erfarenheterna utan att närmare<br />
reflektera över vad han accepterar genom<br />
att utnyttja dem. De kan kanske med<br />
fördel överföras på t. ex. svenska förhållanden<br />
men de kan också vara missvisande för<br />
svenska förhållanden. Därför finns anledning<br />
att varna för att okritiskt svälja allt<br />
författarna rekommenderar. Intelligent studerad<br />
är emellertid bokens första del ett<br />
utomordentligt tillskott, ja, det absolut<br />
mest värdefulla hittills, till monografierna<br />
över urvalsmetodiken. Bokens andra del är<br />
ett teoretiskt komplement till första delen.<br />
Att läsa denna del fristående som lärobok<br />
i urvalsteknik ger ungefär lika mycket som<br />
att läsa Cochrans bok. På grund av den<br />
förra bokens i någon mån bilagaartade karaktär<br />
är den dock i vissa avsnitt mindre<br />
logiskt uppbyggd än den senare.<br />
Som ovan nämndes behandlar Cochran<br />
»cluster sampling» som ett specialfall som<br />
ej ägnas speciell uppmärksamhet. H-H-M<br />
däremot tar upp »duster sampling» i särskilda<br />
avsnitt vilket är tacknämligt. Däremot<br />
behandlar H-H-M i motsats till Cochran<br />
urvalsteorin för proportioner som ett<br />
föga uppmärksammat specialfall av urvalsteorin<br />
för kontinuerliga variabler. Detta är<br />
en svaghet hos H-H-M.<br />
Man kan inte låta bli att irriteras en hel<br />
del över att Cochran & den ena sidan och<br />
hans tre kolleger från Bureau of the Census<br />
A den andra ej kunnat enas om en gemensam<br />
terminologi. Åtskilliga av de grundläggande<br />
begreppen har betecknats med olika<br />
symboler i de två arbetena. Detta är både<br />
onödigt och olyckligt. Författarna och deras<br />
gemensamma utgivare hos Wileys förlag,<br />
Walter Shewhart, har ju haft samma<br />
vällovliga syfte: att lära ut en teknik som<br />
de nogsamt vet är alltför litet känd bland<br />
praktiskt arbetande statistiker. De har i icke<br />
oväsentlig grad försvårat arbetet att få tekniken<br />
mera allmänt utbredd och accepterad<br />
genom att delvis använda olika symbol<br />
4—&40090. Soi: iUdd. W54.<br />
RECENSIONER 49<br />
system. Mindre vana läsare bereds onödiga<br />
svårigheter när de i kompletteringssyfte vill<br />
göra jämförelser mellan de två arbetena.<br />
S. il.<br />
Höök, Erik: Tjänstemännen och den industriella<br />
omvandlingen. En studie av<br />
tjänstemannakårens tillväxt inom industrien.<br />
Stockholm: Industriens Utredningsinstitut,<br />
Studieförbundet Näringsliv<br />
och Samhälle, 1953. 114 sid.<br />
Kr 5,50.<br />
Tjänstemannakårens tillväxt har under<br />
dt senaste decennierna varit mycket kraftig.<br />
Mellan 1930 och 1950 skedde sålunda<br />
en fördubbling av antalet tjänstemän i Sverige.<br />
Det är självklart att denna utveckling<br />
blivit föremål för mycken diskussion och<br />
att många mer eller mindre välgrundade<br />
hypoteser uppställts om orsakerna till denna<br />
snabba tillväxt. Från flera håll har man<br />
hävdat, att tillväxten varit snabbare än som<br />
kan sakligt motiveras och att vi nu har för<br />
mycket folk på kontor och vid ritbord.<br />
Hööks arbete är ett värdefullt bidrag till<br />
frågan om orsakerna till tjänstemannakårens<br />
snabba tillväxt inom industrin. Arbetet<br />
har utförts på uppdrag av Industriens<br />
Utredningsinstitut och Studieförbundet Näringsliv<br />
och Samhälle.<br />
Huvuddelen av undersökningen har ägnats<br />
åt en intensivstudie över förändringarna<br />
i tjänstemannastaben 1935—1950 vid tolv<br />
industriföretag, varav en detaljerad redovisning<br />
i boken lämnas för fyra företag<br />
—- ett konsumtionsvaruföretag, ett verkstadsföretag,<br />
ett järnmanufakturföretag<br />
samt ett bruksföretag. Materialet är alltså<br />
inte så omfattande, vilket gör att man<br />
knappast vågar dra några säkra slutsatser<br />
om utvecklingen inom hela industrin.<br />
För att finna de omständigheter, som orsakat<br />
förvaltningspersonalens tillväxt, har<br />
analysen främst rört tillkomsten och förändringarna<br />
i olika arbetsfunktioner inom<br />
företagen som påverkat antalet tjänstemän.<br />
Analyserna visar bl. a. att företagens<br />
produktionsavdelningar har en starkare personalökning<br />
än företagen i dess helhet. Det<br />
är utvecklingen mot en alltmera mekaniserad<br />
och rationaliserad produktion som krävt<br />
en helt annan planering av driften än tidi-
Change language