Sociala meddelanden. 1954: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

148 SOCIALA MEDDELANDEN 1954, NR 3
rigt endast minskar obetydligt med fallande dyrortsgrupp. I fråga om livsmedel
är kostnaden i ortsgrupp 2 blott 36 °/0o lägre än i Stockholm. Utgifterna
för kläder och övrigt utvisar praktiskt taget lika små skillnader mellan
Stockholm och ortsgrupp 2, nämligen 35 °/0o-
Bostadskostnaden, som är beräknad på enbart hyreslägenheter — således
ingår ej kostnaden för egnahem eller bostadsrättslägenheter —• utvisar helt
andra skillnader mellan de skilda ortsgrupperna. Differensen i hyra mellan
Stockholm och ortsgrupp 2 är 379 °/00. Spännvidden i hyran är 125 "/oo
mellan grupperna 5 och 4, 99 °/00 mellan grupperna 4 och 3 samt 84 °/oo
mellan 3 och 2. Mellan de fyra städerna (Lidingö, Nacka, Solna och Sundbyberg)
i ortsgrupp 5 utanför Stockholm (Stockholms inre förorter) och Stockholm
är skillnaden inie mindre än 84 °/00, vilket beror på de avsevärt lägre
hyrorna i det äldre bostadsbeståndet i förorterna (jfr tab. 2 sid. 151).
De avsevärda skillnaderna i kostnaden för köksbränsle och lyse är till
stor del beroende på den andel med vilken ved ingår. Sålunda är bränslekostnaden
högst i Norrlandskommunerna samt i grupp 2, vilken sistnämnda
till övervägande del består av landskommuner.
I fråga om utgifterna för resor må erinras om principerna för beräkningen,
enligt vilka hänsyn har tagits till att de större städernas invånare har
relativt dryga utgifter för resor till och från arbetet, medan detta inte är
lörhållandet för mer än en ringa del av befolkningen i mindre orter och på
landsbygden. Hänsyn har även tagits till resor för inköp, läkarbesök etc,
vilka är mest betydelsefulla i Norrland, medan motsvarande resor inom
grupperna 2 och 3 är kortare och således mindre kostsamma.
Skatteposten är lägst för kommunerna i ortsgrupp 2 — i huvudsak
landskommuner i södra Sverige — samt för Stockholm. De högsta talen visar
4- och 5-ortskommunerna i Norrland, där beloppen överstiger Stockholmskostnaden
med 144 resp. 166 °/oo-
I den sista kolumnen i tab. 1 har totalutgifterna minskade med bostadskostnaderna
redovisats. Skillnaden mellan grupperna 5 och 2, om kostnaden
för den förstnämnda sätts = 1 000, är 56 %o m °t. som tidigare angetts,
89 °/oo °m även bostadsposten inräknas. Denna kalkyl innebär att bostadskostnaderna
förutsatts variera lika mycket som övriga poster; därest man
förutsatt att bostadskostnaderna vore lika över hela landet, skulle resultatet
ha blivit annorlunda. Tydligen är det de fortfarande avsevärda olikheterna
i bostadskostnaderna, som i hög grad påverkar dyrortsskillnaderna.
Det är följaktligen av stort intresse att närmare studera skillnaderna i
bostadskostnaderna. Bl. a. vill man veta om skillnaderna är väsentligt mindre
för nyuppförda än för äldre hus på skilda orter. Det kan nämnas, att åtskilliga
kommuner i samband med anförda besvär över socialstyrelsens förslag
till ny dyrortsgruppering, motiverade sina framställningar om högre
dyrortsplacering med att hyrorna i nyuppförda hus på deras ort vore lika
höga som eller högre än hyrorna i nyuppförda hus på någon annan ort; vanligen
valdes då någon ort, som erhållit ett högre bostadskostnadstal och/
eller högre dyrortsplacering.