Sociala meddelanden. 1954: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

SOCIAL TEORI OCH SOCIALPOLITIK. II 133
kolonialfrågor. Både i Japan och Västtyskland har opinionsexperter kontinuerligt
tagit den politiska pulsen på de besegrade folken. I bägge länderna
har en mängd ekonomer, sociologer, psykologer, statsvetare och pedagoger
varit sysselsatta med rådgivning rörande alla de skilda praktiska problem
som ockupationsmyndigheterna haft att knäcka. Under tiden har efterfrågan
i hemländerna från förvaltningens, organisationernas och affärslivets
sida fortsatt att vidmakthålla en ständigt expanderande marknad för samhällsforskare
som är villiga att ägna sig åt praktiska problem.
Jag tror att vi skall akta oss för alt göra anspråk på alltför stora framgångar
i dessa nya funktioner. Till och med vår ekonomiska teknologi är
än så länge ett mycket primitivt instrument. Ingen erfaren ekonom hävdar
att vi gör något annat än trevar i mörkret och försöker lära oss under arbetets
gång. Försöken att omskola japaner och tyskar har haft mycket påtagliga
brister. Men i bägge fallen är orsaken till de delvisa misslyckandena
inte den att samhällsvetare deltagit i planeringen och verkställandet av den
förda politiken utan snarare uppgifternas svårighet, den begränsade erfarenheten,
de förvirrade politiska målsättningarna och de snabba förändringarna
i dessa målsättningar. Jag tror att besvikelsen över de resultat, som
hittills nåtts i den ekonomiska planeringen och kontrollen och i de andra
sociala experimenten, inte skall beröva samhällsvetenskaperna deras nya
uppgifter utan snarare resa krav på större och mer konsekventa ansträngningar
att förbättra våra tekniska metoder.
Den kommersialiserade sociala forskning, som utnyttjas i reklam, propaganda
och public relations, bedrivs alldeles uppenbart inte alltid så försiktigt
och metodologiskt noggrant att den tillfredsställer vetenskapliga krav.
Och när den emellanåt fyller dessa krav, så svarar den ofta inte mot de
praktiska fordringarna på koncisa besked och användbara råd utan mycket
arbete och kostnader. Jag skall senare komma med några mycket kritiska
anmärkningar mot användningen av samhällsvetenskapernas metoder inom
den psykologiska krigföringen. Men även i fråga om dessa högst tvivelaktiga
tekniska tillämpningar av samhällsvetenskaperna tror jag att vi
ännu så länge bara sett början till en utveckling, som kommer alt snabbt
fortsätta.
Det gemensamma kännetecknet för de nya praktiska funktioner, som jag
hittills har vidrört, är att vår uppgift är att observera och analysera faktiska
situationer och utvecklingstendenser på kortare eller längre sikt samt
att på denna basis rationellt planera de åtgärder, som regeringar, intresseorganisationer
eller affärsföretag vidtar i anslutning till den aktuella händelseutvecklingen.
Den sociala utvecklingen ger också samhällsvetarna mera
långsiktiga socialpolitiska funktioner. Ekonomerna engageras av departement,
kommunala myndigheter och stora affärsföretag för att göra upp planer
baserade på intensivt studium av naturtillgångar och andra förutsättningar
för den kommande utvecklingen. En konkret ekonomisk planering
av denna typ förutsätter en investerings- och handelspolitik på lång sikt.
Alla regeringar i mera avancerade länder har nu förpliktat sig att säkra full