Sociala meddelanden. 1954: 1-6 (pdf) - Statistiska centralbyrån

70 SOCIALA MEDDELANDEN 1954, NR 2
övning. Om vi skall kunna utöva något inflytande i samhället måste vi alltid
göra oss förtjänta av allmänhetens uppskattning.
I sin första polemiska skrift utvecklade Malthus en mycket enkel idé
som hade varit gängse i den sociala diskussionen en lång tid. Det var tidens
politiska atmosfär, Malthus' emfatiska ensidighet och även i någon mån de
litterära kvaliteterna i hans framställning som gjorde skriften till en succés.
När den första debattens vågor hade lagt sig kände Malthus behov av en
tyngre rustning och påbörjade omsorgsfulla empiriska forskningar. Och när
Ricardo talade i underhuset, där han satt som oberoende ledamot, eller
annars uttalade sig i allmänna ordalag om politiska frågor, var hans prestige
delvis baserad pä mycket invecklade resonemang, vilka kom klart till synes
i hans rätt svårtillgängliga Principles. Kommunistiska manifestet innehöll i
enkla ord alla den marxistiska vetenskapliga socialismens dynamiska idéer,
men det var först det tjocka och svårlästa Kapitalet, som blev den ödesmättade
politiska lärans bibel. Och Keynes' politiska teori, som jag nyss har
nämnt, var inte ny. Den är enkel och kan mycket väl utvecklas på några
sidor. Keynes gjorde det själv vid flera tillfällen. Det var massarbetslösheten
under 30-talet som skapade en bördig jordmån för hans idéer. Men det
var hans tjocka volymer och floden av lärda böcker som följde efter hans
skrifter som gav vikt åt idéerna. Ett annat exempel är den långa serie offentliga
utredningar och lokala undersökningar om levnads- och arbetsförhållanden
bland de fattiga, som har utförts i England sedan första hälften
av 1800-talet och som har utgjort grundvalen för utvecklingen av den brittiska
empiriska sociologin. Även om deras huvudsakliga och för övrigt mycket
avsevärda politiska betydelse helt enkelt bestod i att de öppnade ögonen
för samhällets orättvisor och missförhållanden, så var det anhopningen
av sakupplysningar som skapade förtroende och gav auktoritet.
De skrifter jag här har nämnt har alla varit milstolpar i samhällsvetenskapernas
utvecklingshistoria. Malthus' idéer om befolkningsfrågan blev grundvalen
för den klassiska ekonomiska teorin om fördelning och ekonomisk
utveckling, huvudsakligen via deras konsekvenser för jordränte- och löneteorierna.
Ricardo byggde vidare på denna grundval, och hans teorier dominerade
det ekonomiska tänkandet under ett halvt århundrade och har
bibehållit sin betydelse ända in i våra dagar. Marx' skrifter och den sekellånga
diskussion de inledde har haft ett djupt och bestående inflytande på
alla samhällsvetenskaper och framför allt på historikernas, sociologernas
och nationalekonomernas inställning till den sociala skiktningen, den sociala
utvecklingen och konjunkturväxlingarna. Även om det aldrig hade funnits
en politisk rörelse som inspirerats av hans idéer, skulle han ändå ha intagit
en framstående plats i samhällsvetenskapernas historia. Under senare
tid har den nya inställning till det ekonomiska skeendet som är förbunden
med Keynes' namn gradvis omformat hela vår ekonomiska teori.
På samma gång har alla dessa element i samhällsvetenskapernas utveckling
haft mycket betydelsefulla återverkningar på den allmänna opinionen
och på socialpolitiken, och det är det som vi skall syssla med här. I en av