Redovisning av klyvplatser med borrat stenmaterial i Storvretabygden 2020 Del 1 Sven-Inge Windahl

22.2. Kolossens lillebror i samma skogsparti
Förminskar man den stora blockkolossen ett antal gånger och samtidigt bibehåller formen så får man en
”lillebror”, som faktiskt finns på riktigt i samma skogsparti - bara knappt hundra meter norrut och mycket
nära fältkanten. Den har samma lite oregelbudna fyrkantighet och samma branta sidor som storebror. Och
liksom storebror uppvisar den borrännor efter två lodräta borrklyvhål (enkelhålsklyvning) på två olika sidor.
Den längre borrännan framgår tydligt i stenytan. Den något kortare gömmer sig i vinkeln efter ett
borthugget blockstycke upptill på en sida. Uthuggningen här har exakt samma form som hos storebror.
Och både lillebror och storebror har borthuggningen upptill på samma sida - den som är vänd mot söder.
Till skillnad från storebror har den mindre kolossen en samling av borthugget stenmaterial vid fotändan.
Ett av blockstyckena (en stor vackert formad stensugga ) har en svåridentifierad borrännerad längs en
underkant. Här har alltså radklyvning utförts. Spår av sådan har jag inte upptäckt på eller vid den stora
blockkolossen.
Med sin branthuggna upprättstående form har både den stora och lilla kolossen en tydlig skyltkaraktär
Och de måste rimligen ha skyltat för något viktigt här i skogspartiet. Med tanke på likheten får man en
stark känsla av att den mindre kolossens medvetet stöpts i samma form som storebror för att tillsammas
med denne fylla en viktig funktion. Mellan kolosserna - och i linje med dessa - finns en ganska stor och
välarrangerad välvd blockhög. Blockhögen (utan inslag av borrteknik) har en stort mittplacerat och
upprättstående skyltblock av trubbspetsig form. Tillsamman utgör de tre stenplatserna den mest
spektakulära - och också mest spännande - kulturstenslinje, som jag över huvud taget träffat på i
Storvretabygden. Vi vet inte hur stenlinjen ska tolkas. Men en möjlighet är att det rör sig om gränsmarkering.
Trots att skogspartiet inte i sen tid verkar ha utgjort något särdeles gränskänsligt område, så kan
man ju tänka sig möjligheten att någon tidig bygdegräns (t,ex en bygräns) letat sig in här utifrån fältmiljön.
Så skulle det kunna vara även om uppgifter saknas i gamla dokument och äldre kartmaterial. (Se mer
härom i Avsnitt 22. 3.1. i Del 2 av denna presentation)!