11.06.2022 Views

Redovisning av klyvplatser med borrat stenmaterial i Storvretabygden 2020 Del 1 Sven-Inge Windahl

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

7.1. Klyvplatsen som förmodligen ligger både i hög och i gräns

Strax väster om vårt skogsparti – på andra sidan en inäga – finns en välvd kulle (troligen en forntida

gravanläggning av stensättningstyp) med en del stengarnering. Troligen har det här funnits ett (eller

möjligen två) block, som fungerat som skyltblock för gravanläggningen (liknande typer av gravanläggningar

finns i närheten). Långt senare har det kullplacerade blocket utsatts för stenhuggning. Genom kilning i ett

ganska djupt klyvborrhål har ett blockstycke längst fram huggits bort och efterlämnat en blockkärna med

en branthuggen sida. Det losshuggna blockstycket tycks ha bearbetats vidare och styckats upp i mindre

bitar (varav en del uppvisar radklyvning), som lagts i en liten hög framför blockkärnan. Man kan fråga sig

varför den mer tidsödande radklyvningen använts för att skapa högens blockstycken. Radklyvning

förknippar man ju oftast med precisionshuggning för att få fram sten av god formkvalitet. Kravet på god

formkvalitet kan rimligtvis inte ha varit så viktigt i just det här sammanhanget. Möjligen har klyvborännorna

efter radklyvningen haft en tilläggsfunktion: att signalera gränsmarkering.

Gränslinjen fortsätter mot öster ända fram till bygränsen mellan Gränby och Husby. Jag vet egentligen inte

vilken typ av gränslinje det ursprungligen varit här. Den finns redan som en suddig (utsuddad?) linje på

häradsekonomiska kartan från början av 1860-talet. På senare kartor tycks det utgöra en sydgräns för de

skogsskiften som bildades, när Gränbys byskog skiftades. Men gränsen går inte nere i skogskanten mot

fälten utan ett eller ett par hundra meter högre upp i skogen och följer i stort den norra kanten av det

kalhygge som nyligen skapats längst ut mot fälten. Det är troligt att båda de klyvplatser, som beskrivs i 7.2

resp. 7.3 nedan i detta kapitel, utgör markering för samma gränslinje. Det är kanske det tydligaste

exemplet (i mina två presentationer som rör redovisning av klyvplatser i Storvretabygden) på att borrade

klyvplatser (med viss arrangering) kan ha använts som gränsmarkörer.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!