11.06.2022 Views

Redovisning av klyvplatser med borrat stenmaterial i Storvretabygden 2020 Del 1 Sven-Inge Windahl

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

13.2. Kluvet stenmaterial i närheten av den borrade stensuggan

- och ett unikt lärkbestånd -

När jag strövar igenom skogspartiet mellan den borrade stensuggan och de stora huggna

blockytorna med stensuggor nedanför, så hittar jag åtskilliga klyvplatser. Men kanske ska man

inte kalla dessa fyndplatser med borrade blockstycken för klyvplatser. För ibland ser det faktiskt

ut som om som om vissa vackert huggna blockklossa bara dumpit ned från himlen - eller forslats

hit och släppts ner på platsen. Ibland kan man nog efter mycket letande hitta någon närliggande

överväxt klyvplats - men inte alltid. Man kan naturligtvis fråga sig vad dessa vackert huggna

blockklossar har för ärende långt ute i skogsmarken. Om det rört sig om husbehovshuggning så

borde ju dessa stenklossar, som man lagt ner mycket arbete på att hugga till, ha varit bland de

första huggna blockstycken, som transporterades hem till byar och gårdar. Möjligen skulle man

kunna tänka sig att dess vackra rätvinkliga klossar använts för att markera en gränslinje. Men om

så vore fallet hade man nog bemödat sig om ställa upp dem på ett vackert sätt (uppställda på ett

stenpodium, uppallade på understenar eller ställda i ett röse). Stenklossarna i det här området –

liksom i många andra områden har inte arrangerats på ett sådant sätt att man får intrycket att de

ska uppfattas som skyltobjekt.

Lika svårt som det är att förstå varför stenklossarna finns här i området lika svårt kan det kanske

vara att förstå varför det växer ett litet lärkbestånd här bland den kluvna stenen. Det är i vart fall

enda gången som jag träffat på ett sådant bestånd under mina strövtåg i Storskogen eller i

närbelägna höglänta skogsmarker. Träden är ganska små och ser lite förtvinade ut. Antagligen

har de inte trivts särskilt bra här. Möjligen är träden äldre an vad storlek och höjd antyder.

Kanske är det en kvarleva från något inplanteringsexperiment under 1800-talet. Jag har

egentligen ingen aning. Men kanske markägaren sitter på information om det unika lärkbeståndet,

som faktiskt fick mig att tappa stenfokus för en lång stund.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!