11.06.2022 Views

Redovisning av klyvplatser med borrat stenmaterial i Storvretabygden 2020 Del 1 Sven-Inge Windahl

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

14.1. Blockhögen nära Tistelvallsvägen

Från Fullerö Handel tar vi skogsvägen ner mot Tistelvallen. Något hundratal meter före husen i Tistelvallen

viker vi av mot väster och tar oss in i skogspartiet. Alldeles nära vägen stöter vi på en märklig, lite långsträckt

blockhög av blockstycken - lite slarvigt staplade på varandra. Blockstyckena verkar vara huggna. Men det är

svårt att identifiera någon tydlig stentäktkälla på platsen. Det går inte att utesluta möjligheten att

blockstyckena huggits fram någon annanstans och sedan transporterats till den nuvarande platsen. Jag

misstänkte i början att blockstyckena kommit från ett stenbrott på en bergsknalle ett hundratal meter längre

söder ut i samma skogsparti. Stenbrottet har dock bearbetats genom kilning i borrade klyvhål. Om

blockstyckena kommit härifrån så borde åtminstone några av dem uppvisa klyvborrännor, som uppkommit när

klyvhålen spräckts upp av nedslagna järnkilar. Några sådan kunde jag dock inte vid en hastig inspektion

upptäcka. Det innebär dock inte att stenbrottshypotesen helt kan avfärdas. Jag kan naturligtvis ha missat en

eller annan borränna, eftersom jag inte systematiskt känt av varje blockstycke med det känsliga pekfingret

(betydligt känsligare än ögat). Vissa blocksidor döljs också av andra blockstycken och kan inte undersökas. Vi

får således lämna stenbrottshypotesen öppen tills vidare även om den inte verkar särskilt trolig.

Blockstyckena verkar staplade och bildar ingen typisk rundad gränsröseform. Och till skillnad från sådana

gränsrösen har blockhögen ingen profilerad markörsten. Möjligen är det så (t.o.m. troligt) att alla

gränsmarkerande blockarrangemang inte utformades som typiska rundade gränsrösen. Också på en del andra

ställen i höglänt skogsmark i Storvretabygden har jag kunnat iaktta liknande staplade blockhögar, som också

kan ha fungerat som gränsmarkörer. Vi får i alla fall ta med oss att gränsmarkering kan vara en rimlig (kanske

rent av trolig) funktion hos blockhögen av staplade block nära skogsvägen till Tistelvallen. Hypotesen skulle

naturligtvis förstärkas om vi, vid den fortsatta vandringen upp genom skogspartiet, hittade flera spektakulär

stenplatser som bildade en rak stenlinje (en gräns) med blockhögen. Så länge vi inte undersökt en ev.

kulturstensflora högre upp i skogspartiet så kan vi naturligtvis inte dra några säkra slutsatser om blockhögens

funktion. Det skulle ju faktiskt kunna röra sig om huggen sten som dumpats här nära skogsvägen.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!